Årskrönika 2018.

Kanske lever den här bloggen på övertid, men ännu har jag förhoppningar om att livet ska hinna ge mig tid för att jag också ska hinna behandla samhällsfenomen och tankar - samt i livet i största allmänhet i realtid - i stället för när de redan glömts bort. Trots det mycket skrala bloggåret till trots, hör det till traditionen att göra en sammanfattning - om inte annat för min egen skull. So here we go again:

 

 

Vi börjar med Årets skönaste dag: Det var egentligen en dag på 2017, men det var en dag förknippad med så mycket god feelis, att jag måste lista den hit. Vi tillbringade ju lovet i Thailand ifjol - en resa som vi pratat om och planerat för i många år. Vi hade beställt och betalt resan ett helt år på förhand och det var med stor förväntan vi väntade på julaftonen och vår avresa. Vi hade haft en mycket hektisk julförsäljning och var rätt slutkörda. Jag var även nervös inför resan och framförallt att bokningen skulle klaffa - jag har trots allt inte rest så mycket själv. Men när vi landade i vår bungalow i Koh Chang efter en lång resa med många olika resmoment och vi gick för att äta vår första middag, infann sig en fantastisk känsla. Jag kommer aldrig att glömma värmen, dofterna, smakerna och ljuden som omfamnade oss när vi sjönk ner i den färggranna och breda soffan på den första bästa restaurangen vi hittade, förskräckligt trötta men oerhört nyfikna på vad som skulle vänta oss de två kommande veckorna. Den fuktiga värmen kändes som balsam för kroppen, maten smakade fantastiskt och syrsorna skapade ett virrvarr av ljud som vi aldrig tidigare hade hört.

 
Årets kulturella upplevelser: Jag är lättroad och tycker allt som jag själv inte kan - men andra kan, är bra! Inledde året med Fork, fortsatte med Billy Elliot på våren, Stormskärs Maja på hösten och avslutade med Gambämark nu i december. Tyckte alla upplevelser var värda en tår i ögonvrån, stora applåder och ståpäls på armarna och kan inte rangordna dem. Men kanske drar Astrid Lindgrens värld det vassaste strået trots allt - för visst räknas det som en kulturell upplevelse?! Jag var alldeles överväldigad av den sista föreställningen i Bröderna Lejonhjärta om kampen mot Katla i Körsbärsdalen. Det var för övrigt några väldigt fina och minnesvärda dagar som jag gjorde ensam tillsammans med barnen i början av sommarlovet.

 

 Offpisten i Kittelfjäll hör också till en av årets mest minnesvärda upplevelser.
 

Årets resor: Thailand var årets stora. På grund av en hektisk cykelsäsong kompromissade vi med vår Hemavanvecka och gjorde några dagar på skidor i Lycksele och Kittelfjäll över påsk istället. Vi kände sedan att vi ännu inte fått vår skiddos fylld och for ytterligare till Pyhä över första maj för att skida på vårsnö. I maj hade vi ett trevligt kompisveckoslut i Umeå och i juni bilade jag tillsammans med barnen fem dagar i Sverige. I slutet av juli tog vi återigen båten över till Umeå och gjorde vår efterlängtade vandring på Kungsleden. I augusti gjorde jag årets sista resa - och denna gång bar det också till Sverige, då ett stort gäng fina Molpekvinnor reste till Stockholm för Tjejmilen och mycket skratt. Det blev alltså väldigt mycket Sverige i år.

 

 

Årets inköp: Min Rödlöga från Melker <3 Sparade till den länge och sjösatte den genast när isen smälte. Älskade den från första stund och paddlade ända tills isen lade sig den 22 november. Paddlade sjukt mycket under året, men det blev tyvärr inte några längre utflykter. Men ett par gånger gjorde jag 25 kilometers paddlingar.

 

Årets vi borde ha gjort: Fixa på huset. I flera år har vi redan tänkt att vi borde tvätta, putsa och måla de vita partierna på vårt hus - men det finns alltid roligare saker att göra. I det avseendet borde vi helst bo i lägenhet utan desto större plikter.

 

 Sommarlovet gav mig möten med hundratals människor - och det var otroligt givande att få ge nya upplevelser åt så många - eftersom de flesta aldrig hade paddlat förut
 

Årets Polkuped: Att starta kajakuthyrning! Från att ha bestämt att vi vågar satsa, till att vi hade vår första uthyrning, gick det två veckor. Det blev sedan en alldeles fantastisk sommar (tack vädret!) och en vecka paddlade jag 19 timmar. Har aldrig någonsin varit så solbränd som förra sommaren. Eftersom de ledda utflykterna var allra populärast, kommer vi att försöka utveckla mycket där inkommande sommar!

 

 
Årets värme: Var aldrig tidigare skådad. Men ändå minns jag bäst hur vi åkte i kortärmat i Lyckseles slalombacke den 31 mars.
 
 Tack vare vår egen kajakuthyrning, kunde vi utnyttja personalförmånerna och paddla hela familjen. Det gav ytterligare en ny dimension på friluftslivet.
 

Årets friluftsliv: Jag trodde före jag kikade igenom bildarkivet, att det var sämre än vanligt. Men jag insåg då att vi ändå lyckats få till en massa roliga dagar, på skidor, till fots, på sjön, på is och i andra miljöer. Vi uppgraderade vårt gaskök till en större modell, vilket kanske var årets bästa investering. Jag kom över ett Hillebergtält på FB-loppis och uppgraderade även min egen vandringssäck. Vi besökte två nya nationalparker och gjorde vinters sista skidtur den första maj. Mycket blev som vanligt ogjort och osett men listan blir längre snabbare än vi hinner beta av alla vackra platser, turer och upplevelser.

 

 

Årets hälsa: Bra och stabilt! Min hud mådde så otroligt bra under sommaren och jag har aldrig varit så fin och jämn i huden som under sommaren. Hade inte eksem annat än på ett litetlitet område på foten. Alla mina timmar i kajaken gjorde mig mer solbränd än jag någonsin varit tidigare. När sommaren svängde till höst, blev jag också lite sämre i huden. Det har varit lite svajigt under hösten och jag har ett par, tre problemområden som trilskas för mig, men jag lyckas ändå hålla läget under kontroll och det är inte något som stör i min vardag. 

 

  

Årets jobb: Mycket och jämntjockt men ändå givande med mycket glädje. Vårvintern skänkte mig särskilt mycket glädje och innefattade även mycket skidåkning på isen alldeles invid skolan. Barnen och ungdomarna förväntas avsky skidåkning, men vi hade många otroligt vackra, soliga och glädjefyllda timmar på isen i vintras. Är just nu inne i en period med alldeles för mycket undervisning, men till all lycka lättar det efter en månad. Har för övrigt ett utgående kontrakt i juli och under våren kommer tankarna säkert igen att handla mycket om vad som händer sen.

Årets mat: Skollunchen! Kock-Micke på gymnasiet lagar så fruktansvärt god glutenfri och vegansk skollunch varje dag och hans linsröror till brödet skulle jag kunna sleva i mig med sked.

 

 

Årets tjat: Tjat om att klä på kläder, tjat om att klä av kläder. Tjat om att hänga upp kläder, tjat om att vika kläder. Tjat om att vända kläder rätt, tjat om att lägga kläder i tvättkorgen. Tjat om att lägga våta kläder på tork, tjat om att klä på sig ordentligt. Tjat om att leta efter träningskläder i tid, tjat om att att packa klädväskorna. Och då vill jag inte ens tänka tanken på hur mycket tid jag sedan lagt på att leta efter diverse kläder.

Årets återupptäckt: Böcker och ljudböcker. Har läst och lyssnat på fler böcker än jag sammanlagt läst de senaste femton åren. Har varvat alla genrén; chicklit, personlig utveckling, biografier, deckare och populärvetenskap. Kanske var det Munken som sålde sin Ferrari av Robin Sharma som gjorde störst intryck på mig och som fått mig att ytterligare reflektera över hur jag vill leva och forma mitt liv.

 

 

Årets korta sammanfattning: Det har varit ett alltigenom balanserat år, utan höga berg och djupa dalar. Har i flera år övat mig på mindre stress och mer mindfulness i livet och jag blir bättre och bättre på det för varje år. Det har varit mycket vardag med arbete, barn, mat och träning - men en vardag som rullat på utan för stora insatser. Jag har fått rutin på att vara fysiskt aktiv varje dag och vi har goda, stabila kostrutiner som stadgar upp vardagen på stabilt sätt. Jag har mestadels varit glad och pigg, men är långt ifrån att vara en förälder som inte är arg och skriker på barnen i tid och otid.

 
Ändå var det ett år fyllt med mestadels trevligheter. Jag fick gå på bröllop, jag fick pussa på nyfödda spädisar, umgås med familjen och skratta med mina vänner. Vi fick igen ett superfriskt år, och barnen drabbades på sin höjd av en febersläng här och lite hängande snor där. Jag saknade inte mycket och önskade mig inte heller mera. Det var ett riktigt rejält och tryggt vuxenår - och jag önskar mig fler dylika. Då är livet fint. 

 

 

2 kommentarer
Jenny

Tack för den krönikan :) Alla år behöver ju inte vara så produktiva i skrift. Det betyder ju bara att man haft annat för sig ;) Kram

Frida

Hej!
Jag skriver till dig ang mitt eget besvär samt min dotters besvär av eksem. Jag är strax över 30 år och har aldrig riktigt fått någon bra utredning på mitt eksem (har haft eksem hela livet). Men nu i vuxen ålder har jag kunnat kontrollera mitt eksem med. Jag kan till exempel ”låta bli” att klia om jag märker att det sätter igång.
Däremot har min dotter, som nu är 3,5 år, fått oerhörda besvär med eksem.
Sommaren 2018 var fantastisk. Jag var orolig att solen skulle göra att hon fick soleksem och att för mycket bad skulle göra det värre. Men det var precis som att hon mådde bra av sol?
Men just nu i denna stund är hennes eksem fruktansvärda. Vi smörjer som galningar med receptfri kortison och mjukgörande i väntan på att remiss och tid på hudmottagning ska gå igenom.
I början var det hanterbart, men nu har eksemet spridit sig till bokstavligen HELA kroppen. Och hon vaknar varje knapptmpch kliar sig i säkert 1-2h.
Jag minns inte när hon sov en hel natt senast.
Det verkar som att hon har mer eksem än vad jag hade när jag var barn.
Har du några tips?
Har dina barn eksem?

Hittade ditt konto på IG. Tacksam för att du delar med dig av dina erfarenheter och upplevelser av atopiskt eksem! TACK!

Med vänlig hälsning,
Frida H

Svar: Hej Frida!Det är svårt att skriva kortfattat, eftersom det finns mycket att skriva. En del kan man ju läsa på Instagram och en hel del hittar du om du googlar 'kakkakaffe kortison'.
Jag är ledsen att höra att både du och din dotter har eksem :( Tyvärr finns det stor risk att ditt barn har ärvt din mindre goda tarmflora och därmed också skapat förutsättningar för eksem. Tänk om vi hade vetat det vi vet idag.
Jag är fullt och fast övertygad om att en stor del av eksemen (inte alla dock) beror på magproblem och då framförallt tarmen - mina egna problem började också först i 18-års ålder - efter 6 st antibiotikakurer. Men just då såg jag inte det sammanbandet.

Är du med i forumen Kortisonfri och Topical steroid withdrawal på FB? Det var forum som var överlevnad för mig - att se andra som var i samma sits som mig och som inte visade obetydliga torrfläckar på armen och klagade på att de hade atopiskt eksem. På forumen fick man se bilder på _riktiga_ eksem.

Mina barn har till all lycka inte eksem. Min nioåring visade tendenser till handeksem i sjuårs ålder, men de försvann nästan direkt efter att vi uteslöt gluten. Vi har inte gjort tester, men på inrådan av läkare och enligt mitt utlåtande äter hon även glutenfritt i skolan.

Jag är även övertygad om att maten är stor betydelse. Jag har till all lycka varit väldigt noga med maten ända sedan de föddes, men sedan drygt två år (eller tre?) tillbaka äter vi bara glutenfritt och veganskt hemma. De dricker inte mjölk i skolan heller - dock äter de 'vanlig' mat i skolan - men de är duktiga på att äta sallad.

Det är förmodligen hundra gånger mer jobbigt att se sitt barn lida av kli och sårig hud, men skulle jag ha eksembarn idag, skulle jag kontakta ullenka_ på Instagram. Hon har själv haft eksembarn som i många år har varit fullständigt fria från eksem. Jag har också läst och tagit till mig hennes böcker och kunskap - tror mycket på det hon skriver. Om ni väljer att avsluta kortisonanvändning, har ni en jobbig resa framför er - det fina är dock att ni har alla förutsättningar för en relativt kort och effektiv resa, eftersom barn återhämtar sig mycket snabbare än vuxna. Dessutom har hon inte hunnit använda kortison så länge ännu. Värre är det med oss som använt kortison i tiotals år.

Jo, förresten. Jag skulle inte vara rädd för att använda CBD-olja.

Observera att det här är mina tankar om hur jag skulle göra. Det är ju väldigt kontroversiellt att ge andra tips i dagens samhälle.

Kämpa på! Det finns tyvärr ingen genväg. Men dokumentera - det hjälper dig och samtidigt får du stöd av andra! <3
Eva - Kakkakaffe