Året i upplevelser.

 
Min allra första dag på 2016 började på akuten. På grund av hög feber, konstiga knölar i benet och mycket svullna lymfknutor pratades det om allt från tumörer, harpest och lymfom - alltså lymfcancer. Och jag kände mig mycket illa däran. Sett i bakspegeln var det bara normala symptom på TSW - alltså topical steriod withdrawal - kortisonavvänjningen - som präglat en stor del av min vardag de senaste 18 månaderna.
 
 
Så länge jag har bloggat har jag gjort någon form av årssammanfattning - många år har jag sammanfattat året månad för månad och ifjol sammanfattade jag året genom en färdig lista. I år vill jag sammanfatta året i upplevelser, eftersom det är det som burit mig fram det här året. Under vintern följde vi med pappa flera gånger ut på sjön, för han visste att min kropp inte kliade då.
 
 
En gång under vintern hade vi med matkorgen, gjorde upp eld och stekte sikar i glöden.
 
 
I februari fick jag vara med i Strömsö. Vi gjorde ett avsnitt inför sportlovet och som handlade om matsäcksalternativ till grillkorven och det var en mycket intressant att få en inblick Strömsö-produktionen. Tyvärr var vädret rent sagt uselt och allt annat än inspirerande inför sportlovet.
 
 
 
På sportlovet var Thomas på  en treveckors arbetsresa till Kanada och jag tog därför barnen med mig och for till Ukkohalla för några dagars skidåkning.
 
 
 
Mellan jobbdagarna turade vi så mycket vi hann och kunde - ofta med Frödingsfamiljen, eftersom de också alltid är redo när det är frågan om uteliv. Vi testade bland annat Hankmospåret.
 
 
I mars gjorde vi Hemavan igen. De flesta dagarna tillbringade vi utför i backarna, men en dag gjorde vi en långtur på längdskidor i helt fantastiskt väder. Den dagens vyer satte sig varmt om hjärtat.
 
 
En dag i Hemavan fick vi också på att göra ett riktig fjälltur i ospårad terräng. Det var något helt annat än att skida i pistade spår och efter att ha mött fjällens nyckfulla väder en hel dag, var vi lagom möra i benen när vi på eftermiddagen plogade nerfrån fjället. Min respekt inför de som skidar t.ex. Kungsleden med pulka växte enormt.
 
 
I maj fyllde jag 30 år och några av mina närmaste vänner överraskade mig med att bjuda mig på en resa till Umeå. Det var en värdefull helg under året.
 
 
I slutet av maj reste sedan jag och Celine iväg till Dalsland i Sverige å företagets vägnar. Vi fick ett par dagar fyllda med uteaktiviteter tillsammans med andra representanter från hela Europa, och det var en mycket välordnad resa.
 
 
Direkt efter Dalsland bytte jag bara plan i Helsingfors, för då följde min efterlängtade trettioårsresa tillsammans med Thomas.
 
 
I åtta dagar bilade vi runt i Schweiz och norra Italien för att vandra och cykla och äta god mat.
 
 
Resan var otroligt lyckad på alla sätt och vis, och jag hoppas jag någon gång får återvända till dessa ställen igen, speciellt till Gardasjön. HÄR finns alla inlägg från den resan.
 
 
I juli var det dags för en annan av årets höjdpunkter: Nämligen vår cykelresa på Gotland. I sex dagar cyklade vi runt på den norra delen av Gotland. Kokade all mat på trangian, sov i tält och cyklade sammanlagt 290 kilometer. Och allt gick så himla smidigt och smärtfritt. Det gav också årets självförtroendekick åt hela familjen. På bilden har vi mellanmålspaus vid sidan av vägen. HÄR finns hela Gotlandsinlägget - ett inlägg som blev ett av de mest lästa under hela året.
 
 
På hemmaplan paddlade jag många kvällar i veckan. Det var min absoluta fristad. Ibland paddlade jag ensam men oftast paddlade jag med Anna, sent om kvällarna när barnen hade gått och sova. I början av augusti läste jag om Linnansaari nationalpark på någons blogg och kunde inte släppa tanken på att få paddla där. Anna och Marica anmälde sig snabbt som frivilliga parhästar till min spontana paddlingsfärd och fick tre helt otroliga dagar i nationalparken med helt spegelblanka vatten. HÄR finns hela inlägget om paddlingsresan.
 
 
I augusti och september företog vi oss med vandringar i närområdet. Vi vandrade i Iskmo, Kuni och flera gånger vid Risnäs träsk. På Celines födelsedag tog vi hela kalaset och alla kompisar ut till kåtan vid träsket. 
 
 
I oktober fick jag göra en vandringsresa till Lauhanvuori i arbetets tecken.
 
 
Vi fortsatte paddla ända in i november, tills isen lade sig. Vissa kvällar var obeskrivligt vackra.
 
 
På höstlovet var vi lite rastlösa och sugna på utflykt. Vi for då till Kalajoki på en två dagars vandringsresa.
 
 
I november var det sedan dags för min egen retreat-resa till Gran Canaria och Las Palmas. Huvudmålet med resan var att ge kroppen sol och saltvatten och peppa den inför en lång vinter. Kroppen svarade också bra på klimatet - även om den gärna skulle ha tillbringat längre tid än en vecka i solen.
 
 
 
I november fick vi också återse Jyväskylä, när vi kombinerade en miniutflykt till vår gamla hemstad med ett besök hos leverantören av gymnastikredskap. Och det är ju flera av årets resor som har delvis har varit arbetsrelaterade men som vi också kunnat förena med familjetid.
 
 
I december fanns det inte särskilt många upplevelserstunder bland mörker, regn och en massa jobb, men årets sista dagar bjöd i alla fall på mäktig skridskoåkning på havsis.
 
Och sammanfattningsvis har vi haft ett rikt år på upplevelser. Vi har fått vara på två skidresor. Vi har besökt flera nya vandringsleder. Jag har fått vara på sex utlandsresor - varav fyra till Sverige och så har vi gjort ett flertal kortare utflykter och resor i vårt eget hemland. Och jag känner mig så rik att ha fått göra allt detta under året. Och jag är säker på att allt friluftsliv har haft en positiv inverkan på mitt tillfrisknande. För så här på första dagen av 2017 känner jag nästan frisk, mycket stark och fylld av ny livslust. Jag är mycket tacksam.
2 kommentarer
Anonym

Och jag är tacksam att du är "tillbaka". Tänk att få ha en vän som gillar det mesta som en själv, glad att jag har dig Eva!/ A

Svar: Inser ju att du/ni finns med på ett hörn på de flesta av årers upplevelser. Delad glädje är dubbel glädje! Och mindre lär det förhoppningsvis ändå inte bli. Tacksam för dig också <3
Eva - Kakkakaffe

Anonym

Så fin läsning! Så gott att följa dig!
Du är alltid en inspiration! <3
Kram, Marie (@himmelbitar)