Back in Jyväskylä.

 
Barnen var uppspelta inför att få besöka Jyväskylä igen! Det är redan fem år sedan vi flyttade därifrån (dock pendlade jag ju själv ytterligare ett år mellan Jyväskylä och Molpe för att slutföra mina studier). Vi har många gånger pratat om att vi ska fara tillbaka hela familjen, men det är mycket annat som har kommit emellan. Jag och Sindre hälsade ju dock på för 1,5 år sedan och i somras pausade vi för mat på väg till vår paddlingsutflykt till Linnansaari.
 
 
Vi hittade en förmånlig lägenhet på andra sidan stan, sett därifrån vi bodde, men alldeles nära där vi en gång var på en husvisning. Med ärtsoppa i mattermosen kunde vi köra hela vägen utan paus, på fredagen efter jobbet.
 
Det är alltid en lika märklig känsla att vara tillbaka. Jag vet inte om det är för att alla tre barn är födda i Jyväskylä och det var där som vi skapade vårt vuxna liv och familj, men det finns alltid en del av mig som saknar stan, fortfarande.
 
 
Medan barnen pulkade i slalombacken på lördagskvällen, gick jag längs Laajavuoris och Kortepohjas vägar - vägar som jag promenerat otaliga kilometer längs. Jag gick förbi lekparken där jag stod minst en timme dagligen i tre år och jag gick förbi vår gamla lägenhet och sneglade in. Jag hade svårt att föreställa mig hur köket såg ut med det röda SMEG-kylskåpet som skymtade från fönstret.
 
 
Vi svängde förbi centrum och åt på vårt stammisställe: Soppabaari. Vi var förvirrade av alla butiker som bytt platser och även köpcentrens ombyggnader. Men Kompassen mitt på gågatan lyste klar som vanligt och stan sjöd av liv.
 
 
I morse var vi tillbaka i spåret som löpte bakom husknuten. Vi funderade om vi skulle se några bekanta och vi hann inte mer än stiga ur bilen före Krombi-Linda, en gammal bekant från junioråren, stod vid skidspåren. Längs vägen dök det flera andra bekanta ansikten upp.
 
 
 
Och det var så härligt att skida! Varje år är skidpremiären snabbare, lättare och smidigare och man märker så tydligt hur barnen växt till sig från föregående säsong. Laajavuoris spår var fantastiskt fina och tillsammans samlade vi en hel hög med kilometrar under de 90 minuter vi skidade. 
 
 
Spåret var minst sagt fullt av andra skidande knattar, motionärer och elitskidåkare och det var roligt att se att längdskidåkningen fortfarande har en viktig plats i vår motionskultur. 
 
 
 
Vill ni ha skidglädje, ska ni köpa R-Skin-skidor! Trots att Thomas är landslagsvallare väljer vi båda att skida med dessa skidor på träning, som var nyhet för ifjol. Jag skidade precis varje klassiskt pass med de här skidorna förra vintern och de fäste utmärkt vareviga gång. Häromdagen såg jag ett klipp av den duktiga skidåkaren Jonas Böhlmark där han också skröt på hur bra skinsen är! I år har vi även ett förmånligare alternativ av R-skin som kostar 229 euro (med bindning) och som Thomas testade idag - och han intygar att de ett mycket bra alternativ till de aning lättare R-skinsen (som kostar 329 euro, med bindning). Är ni intresserade av dessa skidor kan ni antingen maila Thomas på pukybike@me.com eller ringa honom 050-3282819. 
 
 
Rödbrusiga och mycket nöjda avslutade vi sedan vår miniutflykt. Mattermosen var fylld med ny soppa på hemvägen och baksätet fyllt med nytt kinande. Vissa saker går inte att förändra.
 
 
2 kommentarer
Linda

På tal om att stå i lekparken minst en timme per dag... jag skulle också vilja ha en isbjörn halare åt mig själv! Vad ska jag köpa som skulle mostvara en sån fast i "tant"storlek? Jag har massor med kläder som passar för att röra på sig ute men när man lämnar att sitta på sandlådekanten urlänge är jackan för kort, det drar kallt här och där och man vill helst in i värmen. Hälsa tillverkarna att de har en säker kund om de gör vuxenstorlek på halarna :)

Hur är handskarna ni säljer annars? Mer åt det mjuka hållet eller styvare? Varma eller behövs tunnare vantar under?

Svar: Det har faktiskt funnits rätt många önskemål om vuxenkläder, men Isbjörn menar att konkurrensen är så hård att det är svårt att slå sig in på maknaden. Men min erfarenhet säger att ifall man är stillasittande eller -stående, så är det kallt oberoende klädmängd. Här tidigare i höstas när jag hade mycket uteundervisning och kunde stå ute upp till sex timmar per dag (och dessutom inte behövde undervisa särskilt mycket då jag hade gänget ute i skogen), så var jag nog väldigt frusen fastän jag hade massivt med kläder på mig. Men jag är inte själv någon lekare tillsammans med barnen, så har lite svårt att motivera mig att springa och leka tafatt och dylikt (eller nu är det lite roligare när man inte behöver låssas lika mycket;) ). Handskarna lite olika. Om du tänker på barn (upp till sex år), är det rätt mjuka. Det skiljer sig lite från fjolåret och jag hoppas att de är lika bra som de varit. Jag upplever dem kanske lite tunnare än ifjol, men det kan hända att de bara har en annan "sammansättning" också. Celine fick ett par nya här i slutet av veckan, så vet att utvärdera dem om en tid. Men handskarna har varit omtyckta av många och vi har haft många återkommande handskkunder. Men frusna, kallhandade och stillavarande barn har nog svårt att hålla värmen oberoende av vad de har på händerna. Vi har aldrig haft problem med frusna händer, utan istället mer med svettiga.
Eva - Kakkakaffe

Anonym

Alltså s-skins skidorna fungerar de faktiskt, fäster och glider.... De senaste 20åren har jag haft Fischer nån racingmodell, men nu börjar det bli dags för nya. Är de faktiskt ett alternativ???

Svar: Ja, de funkar. Både glider och fäster! Jag skulle påstå att glidet kanske är lite sämre än vallade skidor, men å andra sidan sa Thomas att gled ikapp alla när vi skidade i Jyväskylä och han skidade med skin-skidorna. Även min jumppalärarkollega var mycket nöjd med sina skinskidor och så även svärmor. Har även prövat optigripskidor (som var alternativ före skinskidorna) men de är inte alls lika bra. Fastän jag även har helt vanliga vallningsskidor, skulle jag bra kunna tänka mig att skida ex. Botniavasan med skinsen. Och som jag skrev i texten, så väljer också Thomas nästan alltid skinskidorna hemma i träningssyfte trots att han kan titulera sig landslagsvallare. Du borde få pröva någons! :)
Eva - Kakkakaffe