Cykelsemester med barn: Gotland.

 
Så var äntligen dagen kommen. Vi skulle åka på vår efterlängtade cykelsemester. Efter en hel dags packning, satte vi oss i bilen på väg ner mot Åbo efter simskoleavslutningen. Själva upptakten inför resorna är dock inte den mysigaste, då barnen sitter på stora förväntningar, som de inte riktigt vet hur de ska hantera. Efter lite lek och Ville Viking på båten och en tidig väckning, körde vi vidare mot Nynäshamn.
 
 Nynäshamn var riktigt vackert det också - även om vi inte hann se så mycket av stan. Efter att ha packat, monterat och installerat alla cyklar och väskor, stod vi äntligen i kön till färjan. Och väntan, den tog aldrig slut, tyckte barnen.
 
 
Till all lycka slocknade i alla fall en.
 
 
När vi väl kom av färjan, insåg vi rätt snabbt att vi var överpackade. Vi hade nog behövt någon cykelväska till, men vi löste det absoluta läget med att Thomas och Marius fick cykla i väg och köpa en cykelkorg till min cykel.
 
 
Vi begav oss in mot Visbys innerstad. Ett innerstad som vi ändå inte hann utforska till fullo.
 
 
Almedalsveckan pågick för fullt när vi kom till Gotland och det var mycket pådrag inne i stan. Nere i Almedalen hittade vi en fin lekpark och vi gick runt bland de olika partistånden och plockade åt oss av allt ätbart som erbjöds. Vi hade ingen brådska, lugnet lade sig äntligen och jag öppnade den första boken av vad som skulle hinna bli tre under veckan.
 
 
Eftermiddagen var rätt sen, när vi cyklade norrut ut från staden längs ringmuren. Vårt första mål var att hitta en strand, eftersom Celine längtade mycket efter att få simma.
 
 
 
Det var verkligen inte brist på stränder längs Gotland och i princip hade man kunnat plumsa i var som helst.
 
 
Det var redan kväll när vi cyklade vidare. Vi hade ännu i det här skedet ingen aning om var vi skulle övernatta, men tänkte att vi ville komma en bit på väg. 
 
 
Plötsligt fångade en skylt vid sidan av vägen vår uppmärksamhet, och vi funderade nyfiket på vad Pannkaksträdet kunde vara. Vi vek av längs de mindre vägarna, och plötsligt uppenbarade sig den mest underbara lekplats vi någonsin sett.
 
 
Det gick inte att fånga barnens glädjetjut och lycka över allt som fanns att upptäcka. En park uppbyggd av ett föräldrapar, endast med hjälp av återvunnet material. Det fanns hängmattor åt föräldrarna och dagtid fanns även ett pannkakscafé i parken. TIPS!
 
 
 
Vi beslöt rätt snabbt, att det här skulle bli den perfekta övernattningsplatsen och slog upp tältet en bit från lekplatsen. Trots att ungarna redan hade hunnit leka många timmar, när vi avlägsnade oss följande morgon, var det ändå inte tillräckligt...
 
 
 
Klockan var bara strax före nio när vi cyklade vidare och vi gjorde vårt första stopp redan vi Krusmyntagården där vi köpte med oss lite kryddor. Därefter besökte vi Lummelundagrottorna som speciellt Sindre gillade mycket. Vi hann även med att besöka Lickershamn. Den här dagen cyklade vi mycket längs mindre vägar och var kanske den dag som vi hade minst trafik som susade förbi oss. 48 kilometer senare tog vi in på Kappelshamns camping, som var en liten, fräsch och förmånlig camping.
 
 
Under natten regnade, men tack vare att det blåste friskt, hann tältet torka upp medan vi åt frukost. Dagens första stopp skulle komma att göras vid den Blå Lagunen, där vi även tog ärtsoppspaus. Det var inte det bästa badvädret, men det hindrade ju förstås inte barnen. Dessutom betyder sämre väder, oftast mindre folk - vi besökte ju trots allt Gotland under högsäsong.
 
 
Under eftermiddagen anlände vi till Fårösund, där vi bunkrade upp med nya frukter till mig. Vi kunde cykla förbi den långa bilkön och ta oss över till Fårö snabbt och smidigt.
 
 
Vi hade ingen övernattningsplan, men barnen försäkrade oss om att de nog skulle orka ända till den stora sandstranden vid Sudersand.
 
 
 
Med jämna mellanrum hade vi mellanmålspauser. De fem första dagarna hade jag förberett med fullständiga måltider och i slutet av veckan behövde vi bara köpa endast några få råvaror till. Under hela resan gick vi på ett cafébesök och två restaurangbesök samt att vi köpte en pizza som de andra delade på fyra. Det, plus tältsovandet gör de största inbesparingarna på vår resa.
 
 
 
Och visst kom vi oss ända till Sudersand och vi gjorde personbästa i kilometrar: 58! Efter räk- och tonfiskrisotton, var det bad för hela slanten. Sudersand var en tätbefolkad camping, men trots allt ren, fräsch, lugn och tyst.
 
 
 
 
När alla andra hade gått och sova, gick jag på en lång, stillsam promenad längs den blåsiga stranden. Det jag uppskattar mest med denna vecka, är att vi verkligen haft tid att bara vara. Barnen har varit suveränt duktiga på att sysselsätta sig själva och leka tillsammans - och det som många gånger var ett stressmoment ifjol: att packa för att dra vidare, gick jättesmidigt i år - vi bara bestämde ett klockslag åt barnen när de skulle komma tillbaka - och under tiden fick vi packa ihop lägret i lugn och ro.
 
 
Före vi cyklade vidare följande morgon, hann de ännu med att simma och leka. Trots att vi ibland skulle vilja fara vidare snabbare, försökte vi också ge barnen tid att göra det som de ville. I år hittade de dessutom nya kompisar åt sig på vart och vartannat ställe.
 
 
 
 
Den här dagen skulle vi cykla den norra slingan på Fårö med stopp vid Fårö fyr och Norsta Auren (vi missade dock stigen in till den senare).
 
 
I stället stannade vi vid Ekevikens strand, som var nästintill folktom den här dagen.
 
 
Barnen hade mest sjå med att fånga öronmaneter (vi hade ingen koll alls på maneter, men i Kappelshamn, hade en äldre kvinna lärt barnen om maneter nere vid stranden).
 
 
 
Och näst till Ekeviken fanns Sylvis Döttrar som påtalats i de flesta Gotlands guider! Och här var det minnsan rusis! Och här var jag ganska bitter, medan jag tittade på när andra åt alla världens chokladiga bakverk.
 
 
Vi hade ännu cykla vägen ut till alla raukar den här dagen, men dagen präglades av hård motvind och barnen var märkbart trötta, så vi checkade in på en liten camping hyfsat nära färjfästet. Men före det var vi också tvungna att stanna vid Kutens bensin och den fingerfärdiga Sindre var som i himmelen över allt skrot. Men wow vilken kreativitet vissa besitter! Matkön lämnade vi åt dess öde och denna dag samlade vi "bara" kring 36 kilometer.
 
 
Följande dag kunde vi lämna packningen kvar på campingen, för att cykla ut mot raukarna. Detta var en lättnad för oss alla, eftersom det gick betydligt lättare att cykla. Från morgonen var inte heller trafiken särskilt tät, men framme vid raukarna, var det igen pådrag med alla bilar, husbilar och bussar.
 
 
Raukarna var välvärda att se, men vi kunde inte stanna vid varenda en, eftersom vi behövde cykla tillbaka till campingen för att äta lunch.
 
 
 
 
 
 
På vägen stannade vi och köpte ekologiska grönsaker till kvällens tortillamiddag.
 
 
 
Vi tog färjan tillbaka från Fårö till fastlandet och fortsatte att trampa i motvinden.
 
 
Sindres mest kritiska stunder var på eftermiddagarna, då han alltid var så sömnig att vi behövde ha pauser för att "tvångsvila" honom. Vägen bort från Fårösund var dock livligt trafikerad och bjöd inte på några pausställen, så här var vi tvungen att sätta honom på Krokodilen en stund med en banan i handen för att han skulle orka. Det kom dock att bli enda gången som han behövde extra skjuts.
 
 
 
 
Rute Stenugnsbageri var ett annat tips jag hade fått från er. Hade jag varit en normalätare, hade jag kunnat tillbringa hela min Gotlandsvistelse åt mat, men än en gång fick jag känna snålvattnet rinna medan de andra delade på en ljuvligt doftande pizza i den vackra miljön. För svenskarna kan verkligen det här med miljö!
 
 
Sen trampade vi vidare igen.
 
 
Vid Valleviken var vi uppe i nästan 60 kilometer för dagen och påtagligt trötta. Skulle vi stanna där eller fortsätta till Kyllaj? Nere i hamnen fanns dock ett konferenshotell och en sjökrog, och en gammal dam lovade oss att få övernatta gratis på deras strand. Vi tillredde middag, nattade barn och gick sedan för att lyssna en stund på bluesbandet som spelade alldeles invid.
 
 
 
 
Det var noggrann packning alla dagar, men ju mindre mat vi fick i förrådet, desto smidigare gick ihoppackningen. Jag var i övrigt rätt nöjd med packningen - vi hade kanske med onödigt mycket kläder, men med fjolårets facit på hand med mycket regn och våta kläder som aldrig torkade, var vi bättre förberedda på vädrets alla sidor i år. Gasens mängd hade jag dock missberäknad - vi hade med en stor och en liten - och det gick ytterligare en åt. Men det var inte värre än att vi kunde köpa till.
 
 
Från Valleviken gick cykligen längs små, fina grusvägar ända fram till Slite. Det var en skön kontrast till föregående dags cykling som kantades av den livliga Fårötrafiken. En stor eloge dock till alla bilister, som körde förbi i vid båge eller låg hastighet. Jämfört med på Åland i fjol, var Gotlandstrafiken tio gånger bättre!
 
 
I det lilla samhället Bäl, hittade vi en utmärkt rastplats invid kyrkan och medan jag lagade mat, körde vi obligatorisk timervila på barnen. Annars sprang de runt och gick an i 110 från morgon till kväll - och åt abnorma mängder mat per dag. När jag kokade ris, kokade jag enligt receptet för sex personer.
 
 
Den här dagen blev det svamppasta med sallad, broccoli och äppel till lunch.
 
 
Från Bäl valde vi att cykla längs vägar som gick innanför den stora vägen. Den blev extra krokig, men samtidigt var det skönt att kunna cykla bredvid och förbi utan att hela tiden köra på kö. Barnen blev för övrigt mycket duktiga på att hålla koll på trafiken bakom, göra omkörningar och cykla i vinddraget på varandra.
 
 
Den inkommande natten hade de lovat regn. Det var torsdag och vi hade beräknat att vi skulle cykla till Visby först på fredag. Men längs vägen fanns inga campingar - och inte heller några vattendrag - och vatten skulle vi behöva för att få våra kärl diskade. Vi bestämde att vi skulle försöka orka ända till Visby och lovade ungarna att de skulle få gå på Kneippbyn om de orkade ända fram. Och visst orkade de! 69 kilometer senare - och alla cyklade allt helt själv utan det minsta gnäll, rullade vi nerför backen till Kneippbyn och Pippihuset. Kneippbyn var den även en enorm camping, mer eller mindre fullbokad, men vi lyckades ändå hitta en hyfsat lugn plats i skydd under ett träd.
 
 
För hela natten och hela förmiddagen skulle det komma att regna. Men vi hade ju släpat kassen med Isbjörnskläder runt halva Gotland och nu fick vi äntligen användning för dem också. Thomas var nöjd att leka med ungarna i sommarlandet, medan jag hellre ville cykla till Visby för att gå runt och titta. På grund av vädret hade de flesta andra planerat annat program, så den förväntade trängseln uteblev helt. I stället var Kneippbyn nästintill tomt på folk.
 
 
Leva Kungslador, var ett annat ställe jag tyckte mycket om. Vi åt lunch där, och de erbjöd både veganmat och rawfika. Dessutom var hela deras företagsidé otroligt inspirerande, och jag satt länge där och bara sög in.
 
 
Framåt eftermiddagen klarnade det dessutom upp och barnen bytte om till våtdräkter och vattenlandet. Och det var ju inte direkt några problem att få de våra att orka leka från tio till sex.
 
 
 
Och det enda lilla bekymret vi stötte på under resan, var en punka på Thomas däck, som han fixade löst och ledigt på fredagskvällen. För därefter återstod bara cyklingen ner till hamnen på lördag förmiddag och båten från Stockholm hem igen. Vi knäckte vårt mål på 200 kilometer med råge, eftersom vi nådde hela 290 kilometer på sex dagar och på det stora hela var ungarna ett helt fantastiskt resesällskap. På hemvägen spånade vi mest vart vi ska cykla nästa sommar - Marius förslag var Danmark och Legoland, vilket inte behöver vara helt dumt...
8 kommentarer
Anonym

Va himla härligt ni verkar haft det! 👌

Sanna

Lyfter på hatten för både barnen och föräldrarna👍

Anonym

Nu har jag också läst. Härligt att ni haft en sån fin vecka! Väntar på att få höra det live så småningom;) Anna

anna

Vilken härlig resa!! Så inspirerande att läsa allt ni klarar av! Jag har tre barn tätt i ålder själv, fast vår minsta är bara ett ännu, och med tajt ekonomi under småbarnsåren är det super att läsa om alternativ till dyra resor. Tiden tillsammans är ju viktigast vart man än far, och ni verkar ju ha fått kvalitetstid deluxe på denna resa!

Camilla

Så imponerad av er! Ser ut att ha varit en fin resa! Och Gotland är ju underbart!

Karolina

Ser så galet mysigt ut! :)

JUNITJEJ

Åh, nu blev jag bra sugen på att cykla på Gotland. Jag har aldrig varit där. Jag förstår att det finns mycket att upptäcka på ön.

Anonym

Vi tänkte cykelsemestra på Gotland i sommar, vore så tacksam över en packningslista 😀