Vandring: Iskmo-Jungsund.

 
Vi fortsätter att - för oss - beta av nya vandringsleder. Det kom även önskemål om en sammanställning av de vandringsleder vi har besökt - för att den vandringssugna lätt skulle kunna hitta bilder och info om olika leder.
 
 
Idag stod den relativt nya Iskmo-Jungsund-leden på vårt program. Leden hade sin officiella invigning så sent som i somras, men stigarna har nog trampats upp längre än så.
 
 
Som vanligt hade vi sällskap med oss. Att umgås kring en uteaktivitet, tycker ju vi att är det bästa sättet att umgås på - och att vandra är kanske den allra bästa aktiviteten. Barnen springer, leker tafatt och kurragömma samt klättrar hela stigen framåt, medan vi vuxna har ro att prata. Idag var det Kurunmäkis som gjorde oss sälle - och trots att barnen pratar olika språk, har de ett eget sätt att kommunicera på. Eller våra pratar svenska - och deras finska, men eftersom de umgåtts sedan de var spädisar, så löper leken på fint i alla fall.
 
 
Vi kunde ju tro att stigen skulle vara blöt. Men att den skulle vara så här blöt, hade vi inte föreställt oss! Vi parkerade vid Hallonnäs-parkeringen (ingen skyltning, men vi hittade genom att lägga in Hallonnäsfladan i gps:en) och skulle först gå en kortare runda förrän vi skulle svänga söderut tillbaka för att luncha i Strömsund. Men markeringarna och skyltningen var inte jättetydliga och vi missade avtaget tillbaka mot parkeringen.
 
 
Stövelskaften räckte ingenstans idag, när sjöarna var översvämmade långt in i skogen. Vi fick gå många omvägar, vi fick slänga barn över diken och spångarna flöt fritt omkring i stora vattenområden. Barnen tyckte dock att det här var världens roligaste och hoppade, klättrade och klamrade sig fast bland tuvor, träd och stenar (de har nog aldrig hoppas så långa längdhopp på friidrottsplanen som de hoppade idag i skogen mellan vattenhålen). Ändå tog det inte länge förrän de flesta var våta upp till knäna.
 
 
Kiia cyklade Puky med jämna mellanrum. Pukyn är för övrigt toppen att ta med sig till skogen på vandringsstigarna.
 
 
Det blev soppfavoriten till lunch: en lök, två tetrapack med Mutti-passerade tomater, en tetra med kokosmjölk och ett par deciliter röda linser (+ ev. en skvätt vatten). Kryddorna (grönsaksbuljong, lite salt och valfri kryddmix) kan med fördel blandas direkt i koppen med linser hemma.
 
 
Eftersom vi gick fel, förlades vår lunchpaus i stället till Björnhällorna. Det var en fin rastplats med eldplats, bord och ved (och några kantareller, myggor och älgflugor).
 
 
 
Pukyn betjänade alla i tur och ordning - också åttaåringar.
 
 
 
 
Efter några sköna timmar till skogs, kom vi sedan tillbaka till bilarna - med halva leden sedd och andra halvan osedd. Därför måste vi komma hit igen i ett senare skede. Med förhoppningen om att det skulle vara lite mindre vatten i skogen.
 
1 kommentar
Kati

Härligt att vara ute i naturen! :) Jag brukar vara ute mycket med min dotter.