Hederligt vedarbete.

 
Hur mycket jag än hade velat premiära skogen och vandringssäsongen den här helgen, fick jag lov att inse att vi hade viktigare saker att göra. Speciellt efter att gårdagen gick åt att köpa en begagnad släpkärra från Kronoby och gå på Pippi på Wasa Teater - där framförallt scenografin och kostymerna var heeelt fantastiska!
 
 
Nästa helg ska vi dessutom hålla hus i Helsingfors ända från torsdag-söndag. Vi ska återigen delta i Barnmässan och vi står på precis samma plats som i fjol - det vill säga på plats 6M121. Jag hade hoppats att vi skulle vara bättre förberedda i år (eller framförallt vara i bättre tid), men jag har så sakelis mycket jobb i skolan och Thomas likaledes här hemma. Så än har vi inte gjort annat än köpt släpkärra. Men det kommer att bli en arbetssam vecka - och jag minns mässan som mycket påfrestande ifjol. Så mycket ljud, så mycket prat, så mycket människor - men ändå så givande. Det skulle vara jätteroligt om lika många som ifjol kom via och sa hej!
 
 
Och sen helgen efter det, ska vi befinna oss på Stormässan i Botniahallen. Men vi har förmånen att få tillhöra Korsnäs Kommuns monter - och de är fantastiska på att bygga upp montrar på olika tillställningar. Så där får vi mest trava in och rada upp våra saker. Men det är ändå ett himla roudande, packande och städande (tur att Thomas är bättre på sånt än mig).
 
 
Därför handlade allt om ved idag! (Eller jag hade cykelförsäljningspaus med jämna mellanrum. Är fortfarande fascinerad över att folk rullar in lite hursom till Gula huset för att köpa cyklar, även om det numera händer alla dagar.) Vi fick i alla fall Thomas vasastuderande lillbrorsa Jonas hit på vedtalko och svettpärlorna stänkte lika vilt omkring sig som sågspånet. För det här är nästan bästa tiden på året hos oss - för på sommaren är det både myggigt och varmt som i en gryta, eftersom det är så lä här. Men den här tiden är det perfekt t-skjortsväder även om jag förbjöd barnens shortstankar idag.
 
 
 
Och trots att jag älskar vintern högt, är nog våren och sommaren så förbehållsfria. Vi kickade ut dem idag vid nio i morse och beordrade in dem vid sju ikväll (med direktdestination duschen). Och här om något märks det att det lättat på någon nivå när det gäller barnen. Bara de får mat med jämna mellanrum sköter de sig nästintill själva. Åtminstone är hela vaktperioden förbi.
 
 
Ibland jobbade de (de skulle ju få 2 euro i timmen) och ibland lekte de. Och mitt i allt blev Sindre så trött (men skulle absolut inte sova!) att jag fick sätta mig i bilen med honom 1,5 kilometer till morfar - vilket var den tid som behövdes för att han skulle snarka gott. Trots att han är en femåring sover han middag rätt så ofta. Mest för att han fortfarande vaknar okristligt tidigt om morgnarna.
 
 
Och efter nio timmar på vedbacken har vi i alla fall vedläget inför nästa vinter hyfsat under kontroll. Åtminstone är den huggen och kluven. Det är många skeden innan den är inne i spisen och värmer. Men sen är det värt det alla gånger man får slänga upp fötterna framför vedspisen. Och varje gång elräkningen kommer.
0 kommentarer