Utterleden.

 
Vi hade en helg utan inbokade program. En helg som vi väl egentligen borde ha gjort undan en massa saker som står på väntelistan - men eftersom nästföljande helger å sin sina är fulla av program och Thomas sedan far ett par veckor till Norge, skulle detta vara enda chansen att kunna vandra med med övernattning (vi behöver verkligen vara två för att fixa allas sovsäckar och liggunderlag!). Vi hade dock inte särskilt bråttom iväg igår och ännu när vi startade, visste vi inte vart vi skulle åka.
 
 
Till Utterleden i Pedersöre bar det sedan sist och slutligen. På vägen kom jag ihåg en trogen bloggläsare som lovat bistå oss med bilflytt vid behov, eftersom det inte finns några rundslingor längs Utterleden. Vi hoppade således av en bit in på leden och fick sedan vår bil flyttad till punkt B. (Tack!) Vi hann inte gå många meter, före ungarna hade den första dikeskontakten.
 
 
Vi valde att börja från början av Utterleden. Enligt kartan såg rutten längs Esse å roligast och mest omväxlande ut. Den var troligen också den mest våta etappen och på grund av den senaste veckans regn, var också vattnet i ån i det högsta laget och hade svämmat över in i stigen på många ställen. Det blev således mycket förmanande om att barnen inte skulle blöta ner sig och även lite omvägar högre upp i skogen, då de två mindre som hade vandringsskor inte skulle få vatten in över vristerna.
 
 
Första pausen bjöd på kaffe och myslistång. Och lite Bamse.
 
 
Eftersom vi kom iväg rätt sent på eftermiddagen, blev det en lagom vandringsetapp på ca. 3,5 kilometer. Våra väskor vägde också rätt mycket och med tanke på att vi inte gått med packning alls i år, kändes det i höften.
 
 
Vi hade lite otur med val av övernattningsplats, eftersom en förening höll sin våravslutning med ett stort gäng glada. Våra var uppspelta samtidigt som vi kände att vi ville hålla oss ur vägen. Vi åt texmex-gryta med gurka på bron och njöt av vacker utsikt.
 
 
Barnen lyckades ändå somna snabbt, trots mycket ljud i omgivningen. Vi låg å andra sidan vakna till midnatt när de sista lämnade kåtan. Vi hade en relativt gemytlig natt och det var bara Marius som hade frusit lite och krupit in med Thomas i hans sovsäck.
 
 
I morse hade vi mer brakfrukost än vad vi brukar ha hemma, med kokta ägg, rostat bröd och gröt.
 
 
Det är ett ganska stort projekt att packa ihop hela lägret och packa väskorna, då barnen inte ännu är kapabla att hjälpa till nämnvärt ännu. Klockan var dock strax efter nio när vi kom oss iväg för att börja knata av dagens fem kilometers etapp.
 
 
Detta var första gången när barnen bar sina egna väskor själva hela vägen. De hade ett liggunderlag var, lite vatten, vantar och annat krimskrams i sina väskor.
 
 
Sindre var för omväxlingsskull stjärnan i helgens sällskap. Han gnatade på kilometer efter kilometer med sina pinnar och käppar utan nästan något som helst gnäll.
 
 
Mellanmålspaus längs vägen med saft och riskaka.
 
 
Vatten överallt...
 
 
Framme vid målet mötte oss en fors, vilket fascinerade barnen. "Ett vattenfall, ett vattenfall!"
 
 
 
 
Före vi begav oss hemåt igen, åt vi vandringens sista måltid med äppel, tomatsoppa och batong med ost. Och så en kokosboll som belöning för att vi kommit i mål. Maten var verkligen exakt beräknad, då vi bara hade två ostskivor, lite smör och en liter vatten av dryga åtta när vi kom tillbaka. 
 
Bara 40 kilometer kvar då.
4 kommentarer
Linn

Du är min idol. Nej, Sindre är min idol!

Annah

http://uppochhoppa.se/, tips till er familj.

Pernilla

där på bron hade jag morgonyoga i fjol. jag o syster o hennes äldsta var på vandring till den platsen och tillbaka. vi sov I vedalidre för vi var rädda att vinka ner av bänkarna inne I kåtan :D

AktivaDagar-Camilla

Tänker på er när jag ser detta: http://www.svenskaturistforeningen.se/sv/tipserbjudanden/Get-Real-/
Men åldern är väl "bekymret" men er borde de ändå vara intresserade av :)

Svar: Vi är anmälda ;) Celine blir ju sex hon också.
Eva - Kakkakaffe