För en vecka sen.

Botniahallsmässan då? Den som delar folket i två, typ. Ja, den var ju spretig - väldigt spretig. Och speciellt för oss som kom direkt från Finlands största barnmässa i huvudstaden helgen före. Det var ju lite eri meininki, om man uttrycker det enkelt. Men något annat hade vi ju inte förväntat oss heller och vi hade sist och slutligen en bättre mässa än vad vi hade förväntat oss.
 
 
Vi var en del av Korsnäs kommuns stora monter och Korsnäs företagare har de senaste åren gjort ett väldigt bra jobb för att hjälpa och gynna speciellt oss småföretagare i kommunen. Kommunen har stuckit ut på alla möjliga tillställningar i nejden med sitt Företagarcafé, som brukar bestå av varierande utbud och företagare. Agneta har blivit monterinredningsproffs och det kändes onekligen lyxigt att få komma till färdigt dukat bord och bara placera ut sina saker. I Helsingfors hade vi ju som sagt inte råd med mer än en liten golvplätt, utan ström, lampor, mattor och andra bekvämligheter.
 
 
 
Men jag undrar ändå om Stormässans koncept är hållbart över tiden? Det kändes som om majoriteten av besökarna bara samlade broschyrer i sina väskor, även om var och en ändå kanske hittade en intressant femte- eller sjättedel av mässan. Det störde också att många av mässutställarna började packa ihop ännu med en timme kvar av öppethållningstiderna på söndag. Må alla vilja hem efter en hel helg i jobb, men det känns ändå respektlöst att folk börjar kånka lådor och riva tält bland andra mässbesökare - även om de inte var så många längre den tiden på dagen. Nu är jag kanske inte rätt person att kritisera med bara två egna mässor i bagaget - men på basen av iakttagelser och "hört från folk", så tror jag det finns en del att jobba på för mässans överlevnad... Var det någon av er som stod i något mässtånd? Och vad tyckte ni i såfall?
 
 

Vi träffade i alla fall många av er. Det var mycket svenskspråkigt folk i rörelse och vår största positiva upplevelse var att vi inte behövde presentera Polkuped, alls. Det blir så påtagligt dylika gånger, då största delen sköts via nätet och man inte ser kunden med ett ansiktet, att vi faktiskt lyckats nå ut. Då känns det verkligt tacksamt att stå med uppgiften och ta emot positiv feedback.
 
Mig lyckades för övrigt de svenska montrarna fånga. Nu behöver vi fara till Ammarnäs och vandra i sommar. Eller vi måste. Hur allt nu ska rymmas på ett enda sommarlov (och här får valfri retfull smiley infogas, heh).
2 kommentarer
Petra

Nu har jag ju aldrig vart utställare men jag har varit på flertalet mässor, sista dagen, och då förvånats över hur många som redan packat ihop och åkt eller håller på. och då känns det inte så kul att ha åkt ibland långt och betalt inträde. tänk om det var just av den som åkte jag tänkt handla?

kicki

Finns er saker hos någon återförsäljare i Sverige eller skickar ni även hit? Skulle vilja titta på era cyklar till min son

Svar: Vi skickar gärna till Sverige, med PostNord!
Eva - Kakkakaffe