Rekord.

 
När alla andra sökte sig till stugor och vatten, begav vi oss till skogs med kantareller, Aromabröd och bullar i ryggsäcken. Fast egentligen hade jag glömt att det var villaavslutning men det berörde inte oss så mycket. För barnen hade vandringslängtat hela veckan och hade vi bara haft ett tält som vi alla rymts i, hade vi begett oss på övernattningsresa - men nu har jag i varje fall beställt ett tre personers till, så om det hinner anlända inkommande vecka, får det bli nästa helgs bravad.
 
Åtta skogskilometrar blev det idag! Så långt har inget av barnen vandrat förut - Sindre som också gick varendaste meter själv, eftersom jag glömde manducan hemma - den brukar alltid hänga med i reserv. På sex och en halv timme fördelade vi kilometrarna men halvvägs, vid den sena lunchpausen somnade Sindre plötsligt mitt i en mening och vi var tvungen att dröja kvar en god stund innan vi kunde vandra vidare. Inte för att det gjorde så mycket, för de två stora sysselsatte sig med att klättra i sjutton träd så det bara svajade uppe i kronorna och leka kurragömma. Och Thomas som också hade hunnit terrängspringa 30 kilometer tidigt på morgonen, fick vila ögonen. För middagsvilan gjorde gott och det var med ett ovanligt glatt humör de alla orkade tillbaka till bilen. På ett år har vi fördubblat sträckorna som barnen orkar gå.
 
Sen visste ändå Marius att det skulle skjutas raketer ikväll och vi körde bara hem via för att hämta en chipspåse och mera vatten för att kunna laga varmt te åt oss nere på bryggan vid båthusen i hopp om att få se nån raket i den ljusa kvällen. På håll hörde vi några smällare och det räckte för att de skulle vara nöjda att åka hem och krypa ner mellan lakanen i sängen.
 
Det var en fin dag.
5 kommentarer
nu fyra barn:-)

Vad har er äldste för brallor på sig, de ser ut att vara förstärkta på alla väsentliga ställen?

Svar: Det är Isbjörns trapper: http://www.polkuped.fi/sv/isbjorn-of-sweden-klader/trapper-pant-cordura.html De lever ett verkligt hårt liv, men än pallar de för trycket... :)
Eva - Kakkakaffe

AktivaDagar

Härligt! Fina bilder också, vackra nyanser du fått till! Man blir glad när man tittar in här :)

JohannaS

Oj vilken fin svampbild! :)

Jessica

Alltså TACK för en så fin blogg
Otroligt så man blir inpsirerad av era härliga vandringar..
De jag skulle fråga då jag själv är lite hönsmamma av mej, att hurhanterar du oron över att tex nån skall ramla ner fån ett träd eller någon annan olycka kan hända då ni är långt borta på vandring..Och detta frågar jag alltså bara för att jag själv skall få råd hur vara mindre orolig :)

Svar: Haha, tjaaa... Plåster har vi med oss och igår sa jag att det är nog bara att ringa efter helikoptern ifall någon ramlar ner ur trädet :) Nämen, skämt åsido. Är det kanske inte mest en personlighetsgrej? Jag är i alla fall en sån som sällan oroar mig eller jagar upp mig lätt. Jag litar också väldigt mycket på att barnen behärskar det dom gör och med tanke på hur mycket och hur högt de klättrat (och ramlat/sprungit/hoppat...), är det sist och slutligen undersamt att inget hänt dem ännu... Dessutom är jag oftast fullt upptagen att svara på deras tusenmiljoner frågor, att jag inte hinner reflektera över vad som ska hända. Så, dåligt svar på din fråga :)
Tack för att du gillar och läser!
Eva - Kakkakaffe

Hannele/Täyttä Elämää

Ihana blogi! Tulen toistekin :)