Uppvarvad.

 
Just nu är jag så sjukt pepp på vårterminen! Väntar bara på sjunde januari och att jag ska få påbörja min allra sista termin som studerande. Har de senaste dagarna dragit i de lösa trådarna och insett hur jäkla lite (nåja) jag äntligen har kvar. Det är bara statistiken som fortfarande är ett kryss i protokollet. Fick ju aldrig godkänt i våras, trots att jag grät och kämpade mig nästintill tokig. Blir liksom ännu en fjärde gång, ett fjärde år, en fjärde kurs. Så otroligt ironiskt, men så tänker jag lyfta studiestöd till sist möjliga månad också. Önskar att våren inte blir så tuff som alla säger att den kommer att bli (jag ba: kan det liksom bli ännu värre än vad det är nu?) och bara väntar på den där dagen när examensbetyget dimper ner i postlådan. Kan inte ens föreställa mig att leva utan tanken som hela tiden gnager i bakhuvudet: du är inte klar ännu. Du har ingen examen ännu. DU ÄR INTE KLAR ÄNNU! Men sen! Då ska det banne mig bli fest! Det var tur att jag inte visste 2006 vad jag hade framför mig.
 
I övrigt jonglerar jag barnen och jobbet och huset och studierna rätt okej med två händer. Är ganska stabil trots allt - även om det sitter i ett från 06-22. Tala om att sätta alla andra i första rummet. Tre dagar kvar till Thomas kommer hem och jag kommer nog att överleva dem också. Saknar allra mest fotmassage, att han säger "ja, vi beställer pizza" och han hämtar in posten i den mörka morgonen samt brygger kaffet. Direktönskemål till Italien alltså.
 
 
6 kommentarer

Veckans IN:UT

IN:
 
5 par strumpor
5 par trosor
1 städset
 
UT:

1 vätskebälte
 
Summa: +10
 
Tjahapp. Ingen nollvecka den här veckan heller. Stödde byns Hem- och Skolaförening genom att köpa strumpor och underkläder, vilket får inkludera en liten god gärning också. Avslutade sedan veckan med att vara gäst på ett Enjoparty, vilket jag väntat på hela veckan! Så mycket att jag bara ville hem igen! Natta ungarna! Och stänga in mig i badrummet och bara låta badrumshandsken glida över golvet, väggarna, duschdörrarna, handfatet! Jag tror det blev veckans största njutning att se kakelfogarna bli vita och duschdörrarna genomskinliga medan jag lyssnade på Linn och Nadias SNAKK
 
Kastade bara ut ett icke fräscht vätskebälte i prylväg. Gick dock också en runda genom våra badrumsskåp och eliminerade sju oöppnade flaskor babyolja, babyshampoo och babylotion som största delen kommit på posten som produktprover (eftersom vi bara använder den här). Tänker föra flaskorna till Baltikumvännernas insamling tillsammans med de mjukisdjur barnen lovade donera. Har i övrigt fått mer motiverad och bättre ordning här hemma sedan jag började med veckans in och ut. (Men önskar mig en sån här!)
2 kommentarer

En bonustimme.

En långsam fluga som surrar mot fönstret. Solsken som tränger in i köket och vittnar om att fönstren nog ändå skulle ha behövt få sig en omgång till. Solskenet som försöker torka upp en värld, alldeles genomvåt efter flera dagars ömsom stillsamt, ömsomt ilsket oktoberregn. Hönsen som efter några dagars instängdhet, släpps ut i frihet och pickar i sig vatten från minsta ansamling och tigger mat från trappan. Tupparna galer av glädje och hörs långt bort i skogen, som står alldeles stilla.
 
Jag tömmer vatten ur barnens stövlar och hänger upp kläderna, det droppar ur byxbenen och en brun rännil bildas på det vita badrumsgolvet. Jag tränger in ytterligare en tvätt på den överfulla tvättställningen samtidigt som jag lyssnar på den här och tänder ljus mitt på blanka dagen. Vi äter efterrätt, spelar Uno och låter lilla somna på soffan.
 
 
 
 
Vi cyklar genom byn, ända ner till sjön. Fina kvinnor i en soffa, en bord fullt av godsaker. Till och med makaroner och korv åt barnen och jag slipper tänka på middag. Vi cyklar hem tillbaka i mörker, på regnvåt väg. Äter kvällsmål och läser Gittan. Ikväll igen. Och Marius säger, det har varit en bra dag idag. Jag svarar, ja, det har varit en bra dag idag.
2 kommentarer