Celine.


 
 
Jag måste bara berätta om Celine. Linn prisade 2,5-årsåldern häromdagen - jag är benägen att säga att säga att det från och med 3,5 år blir bäst.
 
På morgnarna hör man bara den lillgamla, viktiga rösten som blandar på mer riktig svenska och molpedialekt: "Sindje, håll neej snoppen så att du inte pissaj uvi kantin". När man kikar ut genom fönstret springer hon utefter uppfarten som en gasell med framtiden för sig som löpare. Stannar uppe vid sophuset. Tittar HÖGER-VÄNSTER-HÖGER-VÄNSTER så att hästsvansen bara slänger fram och tillbaka, före hon fortsätter att gasa över vår lilla Stenlundsväg och försvinner bortom kroken. Den ljuvliga lilla dottern i Blixtenkaliser och halsband som önskar sig en traktor till fyraårspresent.
 
Igår var det samma kaotiska läggning som vanligt. Ungarna var uppspelade och nakupelledansade på köksgolvet. Vid kvällsmålet uppstod den aldrig sinande hungern, då hela dagens slarvätande skulle ätas ikapp och vi hade en oavbruten tre rätters servering. Och sen skulle ingen kissa för ingen var kissnödig, men så fort de kom upp på vinden drabbades de av akut kissnödighet och VEM SKULLE PISSA FÖRST och de kapplöpte nerför trappan, sagan var dålig, lakanet var snett i sängen, de skulle sova på vardagsrumsgolvet men kunde absolut inte låta bli att påta på varandra och HERREGUD VILKEN PEST OCH KOLERA DET ÄR ATT FÅ DEM I SÄNG OM KVÄLLARNA.
 
Så jag frågade, "finns det någon som vill gå ut i gäststugan och sova" och tänkte att två ändå är en mindre än tre. JO, JAG! sträckte Celine upp handen och sa - och jag tänkte, jomenvisst, får se hur länge hon hålls där. Så vi letade fram sovsäcken och ojvojade oss en stund över att vi inte ännu heller ha hittat den älskade puppin som varit försvunnen i fem dagar nu, men att nya puppin skulle vara okej en natt till i alla fall.
 
Två minuter senare öppnades dörren igen - men hon skulle bara kissa. Sen skulle hon, enligt egen utsago, bara legat och tittat runt sig, kollat i skåpen - och sedan somnat. Och jag spelade upp scenarion för mig; att det lösa dörrhandtaget skulle lossna i den dunkna regniga natten när hon skulle vakna och vilja in. Om hon ens skulle veta var hon var och hur hon skulle bära sig åt. Eller om hon skulle bli kissnödig, trots att hon har en femtontimmarsblåsa, falla ur sängen eller vad som helst.
 
Men kvart över åtta i morse öppnades ytterdörren ljudlöst - och stängdes lika tyst. "Men gomojjon lillebjoj", hörde jag den lilla viktiga rösten med många J:n säga nere i hallen. "Jag sov i gäststugan inatt jag".
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5 kommentarer

Bättre än ingenting alls, kanske.

Det är Jungas Linn som ser till så det blir bloggat och man själv inte behöver fundera. Även om det blir i imperfekt den här tiden på dygnet.
 
 
Dagens planer: Det var meningen att det skulle simmas idag också, men vaknade till buller och bång och telefonen som hysteriskt började pipa och ringa "bliiiir det nån simskola idag?" samtidigt som jag försökte koppla ihop internet igen för att få fram nån väderprognos och regnet dånade på plåttaket. Men det blev ingen simskola, men jag satt länge och fick ordning på mina papper, planerade livräddning och sånt. Handlade mat och förde tre barn till momma, varav ett skulle sova över. Ett blev tre och jag åt pizza på Mölle med den saknade kollegan före jag rörde ihop till morgondagens nubbesik som ska säljas på sommartorget.
 

Min lunch kommer att bestå av: Åååh suck, jämrade jag mig i morse när jag såg att ingen hade kommit ihåg att sätta in gårdagens middagsrester i kylskåpet och köttfärslimpan fortfarande stod framme på köksbänken. Satte sen ändå in den i kylskåpet och tänkte låta den vänta på bättre tider. När jag kom hem efter jobbet var jag ändå vrålhungrig och tänkte vad är det värsta som kan hända och så slukade jag hela limpan direkt från koppen.

 

Vädret utanför mitt fönster är: Myggens allra bästa väder; vindstilla, vått och kvalmigt.

 

Inatt drömde jag: Drömmer jättesällan nu. Sover som en stock om nätterna, men alla nätter ska man nog nästan upp och springa. Är det inte tappade täcken, så är det försvunna kaniner eller pissnödighet.

 

Dagens outfit består av: Städade faktiskt upp mig ikväll i en av mina favoritklänningar från Pepe Jeans. Köpte den en gång på -70% rea i Tartu i Estland men jag var så gravid att jag inte ens kunde prova den då. Måste ha varit -09.

 

Det här är min favoritlåt just nu: Åh, finlandssvenskarna levererar ju musik på löpande band just nu. Redrama är ju grym!

 

Nästa fest jag ska gå på är: Vi ska på bröllop nästa helg till Seinäjoki! Blir mitt första helfinska bröllop. Ska bli spännande att se vad som skiljer sig från våra finlandssvenska bröllopstraditioner. Fast nu ljuger jag - jag har ju varit på ett finskt bröllop till Kuopio också för många år sedan. Men ser jättemycket framemot att bara få vara med Thomas också. Tror inte han och jag har gjort någonting tillsammans utan barn sen vi var på bröllop sist - det var för två år sedan.

 

Just nu är jag  irriterad på: Har jättesjukt under foten. Fattar inte vad det är som tar ont, för det enda som syns är en vårta som jag haft i evigheter. Men steg på en stickfisk på stranden igår som fastnade och som jag fick slunga bort från trampdynan. Hoppas det inte är något som tänker bli inflammerat bara.

 

Däremot vill jag rekommendera: På topp ett, av bästa köp någonsin, finns en överlägsen vinnare. Min goretextdräkt från Haglöfs. Tjänade mig ypperligt idag igen. Och motsvarande är Isbjörns ultralätta jackor grymma - bara att tråtta ner i sin egen ficka och trolla fram när de behövs.

 

Och så kan jag rekommendera nubbesiken som inte innehåller sån nubbe till helgen. Fast den här veckan glömde jag att tillsätta sockret.
 
4 kommentarer

Hej och hå.

 
Här är jag. I samma outfit för tredje dygnet i rad. Fast jag växlar mellan en våtdräkt också. Våtdräkt måste för övrigt vara världens bästa uppfinning. Tänk att man efter sin tredje timme i ett stormigt hav med russinskrynkliga tår kan säga att man trots allt inte fryser. Sen kommer man hem med benen alldeles vita av intorkat saltvatten - och så står ungarna vid dörren och hänger och tjatar när vi kan åka till stranden igen. Kommer att vinna tävlingen "flest strandtimmar på en sommar" överlägset den här sommaren.
 
 
Ack, det växer i mina land i sommar. Potatiskålarna kikar upp en efter en med i höstrån i kronan och Sindre jagar hönsen runt gården som nallar rädisor och jordgubbar för allt vad de är värda.
 
 
Och myggdosan är räddningen för mänskligheten. Det går inte ens att beskriva hur mycket mygg som finns här vid gula huset. Men för dyrköpta pengar kan vi också vistas utomhus ibland.
 
 
 
 
Och på tal om köpt, så väntar jag hem mina första naturalistor. Har äntligen (nåja, har väl alltid vetat) insett att Converse inte är något för mina fötter. Tror inte jag kommer att bli besviken, för jag tror att det här är snällare dojor på alla sätt.
8 kommentarer