Årskrönikan 2013.

 Varje år tänker jag ojvoj när vi närmar oss mitten av december och jag tänker på att sammanfatta (blogg)året som gått. Ändå kan jag inte låta bli och när jag till slut tar tag i arkivet, försvinner timmar i minnen, i text och bild. Ler, förundras, kommer ihåg en massa vardagsanekdoter som redan fallit i glömska. Och barnen! Så mycket de växt under ett år.
 
JANUARI 2013
 
 
 Nyåret tillbringade jag i all min ensamhet tillsammans med barnen och jag minns att jag vaknade upp som en surpuppa till det nya året - sur på raketerna som störde nattsömnen, sur på att alla andra hade skålat i champagne och ätit snittar under natten - då jag själv bytt kissiga lakan och tröstat barn med mardrömmar. Jag tänkte att vi skulle köra repris av den tidigare lyckade matbudgetmånaden och vi började året med att baka bröd.
 
 
 
Januari bjöd på sanslöst vackra vinterdagar och vi inledde fredagsfisket. Varje fredag tog vi oss ut på isen och mötte upp pappa för att vittja barnens julklappsnät. Jag hade relativt flexibla arbetstider och försökte vara ledig på måndag och fredagar - något som inte kom att hållas senareöver.
 
 
 
Efter hela höstens vattkoppsrunda på dagis kom turen äntligen till oss. Vi prickade dock alla tre barn under samma vecka men klarade oss mycket lindrigt undan. Sindre fyllde två år, Celine var tre och Marius fyra.
 
 
 
 
 
I slutet av januari förvandlades Marius och Celines rum från rosa till mint.
 
 
 
 
FEBRUARI 2013
 
 
  
 
 
Februari var en månad med mycket vardag. Jag höll mig mestadels i högstadiet, men hade också diverse kvällsarbete i form av vattengymnastik och barngymnastik. Jag har förträngt att Thomas till stor del av vintern höll sig utomlands.
 
 
 Fredagsfisket fortsatte och vi åt mycket fisk under vintern.
 
 
Det fanns mycket snö och vi skidade upp ett eget spår framför huset.
 
 
 
På jobbet planerade jag och Sara för pausgymnastik i skolan.
 
MARS 2013
 
 
 
 
 
I mars vällde det snö utan dess like.
 
 
Jag hade verkligen världens bästa jobb i mars! Det var alldeles fantastiskt väder - det var mycket snö och solsken varje dag. Jag varvade olika skolor med skidor och snöskor och livet började kännas lättare igen. 
 

 
I slutet av mars for jag iväg till Vuokatti med ett gäng från Jyväskylä. Det var en fördjupad kurs i olika skidsporter, men en kurs som var ren och skär semester för mig.
 
 
Hemkommen från Vuokatti var det fortfarande fantastiskt skidväder också i Österbotten. Jag lärde Celine åka slalom och vi njöt av tvåsiffrigt med plusgrader i Parra.
 
 
 
APRIL 2013
 
 
 
 
April var vedens månad. Klyven vi fick i julklapp var i flitig användning och Thomas hade inlett sin hemmaperiod.  Ungarna älskade att hjälpa till och vi ägnade många timmar i vedhögen. På jobbfronten hängde jag fortfarande mycket i högstadiet samtidigt som jag inledde Stafettkarnevalsträning på flertalet ställen.
 
 
 
 
 
 
En kväll gjorde vi en roadtrip till Kuckus och hämtade hem några silkehönor.
 
 
I april bestämde jag också för att vi minsann nog skulle ha den där webshopen. Thomas hade tidigare uppvisat skepsis, men han städade skräp ur uthusraden i flera dagar för vad som skulle komma att bli vårt cykellager medan jag satt timmar och åter timmar inne framför datorn och byggde upp vad som skulle bli Polkuped. April var till synes en produktiv månad.
 
 
Vi avslutade slalomsäsongen rekordsent i april i strålande väder.
 
 
Jag kunde ha gjort en årskrönika om enbart Sindres dagsovningar, eftersom han har en gåva att kunna somna varsomhelst, hursomhelst. En eftermiddag sent i april, satt vi och tittade på isen som höll på att gå ute på fjärden  medan Sindre somnade under en HellyHansen-tröja på bryggan.
 
 
April avslutade jag och Celine sedan med en Helsingforsresa där vi kombinerade ett besök hos Celines gudföräldrar med att gå på Barnmässan och träffa representanter från Isbjörn.
 
 
 
 
MAJ 2013
 
 
 
 
 
 
Första maj var det äntligen dags för att öppna upp nätbutiken och vi hoppade jämfota på köksgolvet när den första beställningen uppenbarade sig i registret.
 
 
Vår blev det också i år och vår är det minsann när strömmingsbåten ska sjösättas.
 
 
 
 
Lilla skubben på vinden var det följande utrymmet i tur att få sig en liten makeover och förvandlades sedermera till en till wc.
 
 
 
Marius fyllde fem och gamlafarmor var lika vårlycklig som oss andra.
 
 
Som sagt - det var vårkänslor all over the place.
 
 
Jag for på Stafettkarnevalen som hjälplärare.
 
Jag själv fyllde 27.
 
Vi fiskade.
 
 
Och allt var grönt, vackert och somrigt!
 
 
JUNI 2013
 
 

Dagen före skolorna
slutade, for vi äntligen iväg på en efterlängtad semester till Grekland! Med sex barn på fyra vuxna, var det en resa helt på barnens villkor men vi hade en helt fantastisk vecka på alla plan. Vi hängde mycket vid poolen och vid stranden, men gjorde också småutflykter och promenerade mycket i omgivningarna.
 
 
Barn målade.
 
Tidigt en morgon var jag med pappa och fiskade lax.
 
 
 
Vi deltog i en finsk, blåsig och ganska kaotisk picknick vid Strömsö.
 
 
Hade kvällsfotismatcher på gården.
 
 
Och cyklade.
 
 
 
Efter några veckors ledighet, påbörjade jag mitt jobb som simlärare och tillbringade upp till tio timmar om dagen vid simstranden - för de egna barnen skulle ju också simmas.
 
 
Jag var solbränd och gjorde nubbesik på torsdagskvällarna.
 
 
 
Och gäststugan såg ganska hemtrevlig ut.
 
JULI 2013
 
 
Ibland hade vi bara vrålmysiga ögonblick.
 
 
Vi gjorde den obligatoriska sommarutfärden till Stundars.
 
 
Men mest jobbade jag. Sommaren försvann och nordanvinden pinade i veckor. Luften var kall, vattnet var kallt men i skulle vi ändå. Jag frös och huttrade in i själ och hjärta och grävde fram handskar, mössa och stickasockor - mitt i juli.
 
 
En kusinbild vi tog som momma skulle ha, men fortfarande inte fått.
 
 
 
I slutet av sommaren fick jag igen ett par veckors ledighet som jag ägnade åt att sälja fisk och plocka mer bär än jag tidigare gjort i mitt 27-åriga liv.
 
 
 
 
Min studiekompis från Jyväskylä gifte sig.
 
Och så gjorde vi en snabbvisit ner till Pargas (och Nagu).
 
 
AUGUSTI 2013
 
 
 
 
Våra bärbuskar dignade av bär och jag syltade och saftade för brinnkära livet.
 
 
 
I tanken började jag dock förbereda mig för höst, rutiner, dagis och arbete.
 
 
 
Besökte otaliga sommarloppisar och gjorde bättre fynd.
 
 
 
Ungarna var blonda och solbrända.
 
 
 
Och jag fyllde förändringen tid fullt ut och klippte lugg.
 
 
 
SEPTEMBER 2013
 

September var kanske
årets bästa månad. Efter en ganska chockartad start tillbaka till vardagen i augusti med jobbiga dagislämningar, praktikdagar i kombination med arbete och mycket nytt folk omkring mig, stabiliserades livet lite igen i september. Vädret var fenomenalt, myggorna hade försvunnit och värmen totalt lagom. Kväll efter kväll sa jag nu kan det inte bli bättre, men de fina dagarna radade upp sig som på ett pärlband.
 
 
September blev starten på en mycket aktiv vandringshöst.
 
Vi varierade med att söka cacher.
 
Livet var Bullerbyn.
 
 
Att vandra och göra utflykter tillsammans med barnen blev mitt sätt att koppla av från de intensiva arbetsveckorna. Jag drog ner ytterligare på mitt bloggande och funderade mycket på bloggens fortsättning. Här är jag dock fortfarande, hehe.
 
 
OKTOBER 2013
 
 
Oktober var en ganska sömnig, lite tråkig månad. Jag orienterade med eleverna i skolan och satte oerhört mycket fritid på att skapa material och placera ut kontroller. Det var mest bråttom från ett ställe till ett annat men jag började bli ganska varm i kläderna. 
Vi fortsatte att runda alla de naturstigar och vandringsleder som finns i vårt närområde. En dag gjorde vi en lyckad utflykt till Panike, där vi fick Bodvattnet runt.
 
 
Jag sa ju att det inte var så mycket annat än skog den här hösten.
 
 
NOVEMBER 2013
 

Nånstans här började
mina krafter ta slut. I mörkret, i regnet, i stormarna. Det var tungt till dagis på morgnarna. Det var tungt från dagis på eftermiddagarna. Tungt att hänga kläder, tungt att laga mat, tungt att läsa saga, tungt att orka vara glad. Thomas var endast ett fåtal dagar hemma men alla kämpade sammanbitet ihop, även barnen.
 
Och ofta glömmer jag att vi också snurrar webshoppen. Den ska få mer kärlek och prioritet 2014!
 
 
 
 DECEMBER 2013
 
 
Och så äntligen december. Jag brukar vara utled krönikan när jag nått hit. Men alltid lika förundrad över hur mycket man hinner göra under ett år - och förundrad över vilka ögonblick som etsat sig fast i minnet. I december lättade lyckligtvis arbetsbördan. Kurs efter kurs slutade, lektioner föll emellan. Men jag hade ännu en stor tent framför mig som jag läste på, otaliga timmar. Jag fick göra avkall på alla julföreberedelser - kämpade emot pepparkaksbak och lussebullar i Facebookflödet. Läste tills ögonen brann, sov en stund på köksgolvet, läste vidare. Allt annat gick på rutin, inget utrymme för något extra. Ingen kärlek, ingen omsorg. Mycket tårar och mycket envishet. Hatade mig själv som mamma.
 
 
 
Sen kom jag i mål till slut. Tom och utpumpad. Tankade julledighet, fotmassage och sömn. Reste mig igen. Och nu kryper det i kroppen igen. Rastlös och otålig. Oförskämt färdig för att ta mig an ett nytt år. 
 
 
 
 
 
 
Summa summarum: Det har varit ett okej år. Det har varit ett tungt och intensivt år. Det har varit ett år utan vare sig dalar eller toppar. Och det har varit ett år där vi på riktigt steg in i ekorrhjulet. Ett år ganska harmlöst och förutsägbart men kryddat med en massa härliga ögonblick, stunder och småutflykter.
 
Samtidigt var det mitt första riktiga arbetsår. Jag fick någon sorts lön under nästan alla årets månader och efter år av studiestöd och vårdledighet, utgjorde detta en märkbar skillnad. Det var utvecklande och inspirerande att äntligen ha en riktigt(a) arbetsplats(er). Det var stimulerande och peppande med kollegor. Jag var hungrig och hade stor lust att lära mig. Och jag fick göra så oerhört mycket roligare saker under bara ett år - och bara sådant som jag verkligen älskar att göra.
 
Dock, med facit på hand, blev totalbelastningen för stor. Ett år fyllt av så många nya saker i kombination med studierna och det faktum att jag var långa perioder ensam med barnen, gjorde att slutet av året höll på att ta kol på mig själv. Jag var så trött att jag knappt skulle mäkta med mig själv - ändå var det mig själv jag lade längst ner på listan.
 
Men barnen växte och blev självständigare. De började ha egna kompisar och blev bättre på att sysselsätta sig själva. De fortsatte bråka, stöka ner och tjata. Och de hade sina utvecklingsfaser och var ibland alldeles ljuvliga och ibland totalt hopplösa.
 
 
Tack för i år och ett lyckosamt nytt år önskar jag er!
 
13 kommentarer
mammaspring

Så härlig årskrönika. Hela paketet!

Svar: Mitt varmaste tack!
Eva - Kakkakaffe

Juana

Gud vilken fin årskrönika! Jag älskar din blogg, den ger så mycket och jag bara myser åt hur naturen får ta så stor plats i era liv. Heja! Det enda jag måste säga är att, inför 2014, glöm inte bort dig själv.. Jag har tänkt på det många gånger den här hösten. Så jävla stark är du som har klarat av allt och så ofta ensam! Men nästa år måste i allt få tänka på dig själv

Hoppas du får ditt bästa år hittills!

Svar: Tack snälla. Naturen och alla våra småutflykter var kanske det som gav mig mest under hela året. Hinner eller orkar ju inte motionera så mycket själv, men utevistelserna i sig får lite kompensera den uteblivna motionen.
Eva - Kakkakaffe

Nina

Jag har följt dej, stundtals med andan i halsen, detta år och förundrat mej över din styrka. Samtidigt vilar det alltid något avslappnat över dej! Hoppas du inser hur strålande fin du är och vilken superduper mamma du är :) ♥

Svar: Det är förmodligen min styrka - att inte stressa upp mig över småsaker och oväsentligheter. Dessutom anser jag känna mig själv och min kropp ganska bra. Tror det är det som burit mig i år. Tack för alla dina fina och peppande kommentarer under året.
Eva - Kakkakaffe

Sofie

Sluta för allt i världen inte blogga Eva! Du är en otrolig inspirationskälla för mig, min familj och den mammagrupp jag är med i. Kan Eva, kan vi! Ut i skogen, ut på sjön, ut och peda, ut och göra!
Tusen tack för allt du ger och delar med dig av i bloggen.

Svar: Lekte faktiskt med tanken igår att jag skulle starta en ny, hemlig blogg nånstans ;) Nämen, det känns tryggt att ha er, luottoläsare här. Som har hängt här länge och som det känns som man inte behöver prestera något för. Och att jag själv släppt "stressen" att behöva blogga varje dag. Tack själv för dina fina ord.
Eva - Kakkakaffe

AktivaDagar

Fin krönika! Önskar att ert nya år blir gott, och "lagom", på ett bra lagom sätt :)

Svar: Tack detsamma! Och du har varit en av årets flitigaste kommenterare - tack för det :)
Eva - Kakkakaffe

Anna

Tack så jätte mycket för ett underbart år igen! Har följt med bloggen sedan sommaren 2008 och fortfarande är bloggen min favoritblogg. Det har ingen skillnad fast du inte bloggar så mycket mer, det är desto roligare att se igen när ett nytt inlägg dykt upp :). Du är så otroligt stark och duktig, men som ovan skrivits, så ska du komma ihåg dig själv också. Både jag och min fästman är av samma åsikt. Den dagen vi välsignas med barn ska de få en likadan uppfostran som era barn. Så härligt med alla underbara stunder ute med familjen och ett liv där barnen uppmuntras till motion och utevistelse då det är så lätt i dagens värld att ha barnen framför tv eller dator.

Svar: Oj, vilken långläsare du är. Tack för snälla, fina ord.
Eva - Kakkakaffe

Karin

Hej Eva, jag tittar in på din blogg ibland och läser och njuter. Roligt att läsa att ni hämtat hönor från kackur, vi hälsar på hönorna där dagligen eftersom vi bor ett par 100meter därifrån. Hälsningar från en som kämpat mot dig i skidspåret ;)

Svar: Va? Har jag skrivit Kackur? Varifrån kom det - menade nog Kuckus i Vörå. Kul att höra ifrån dig, hårda duster hade vi i spåret, men än bättre minns jag nog nästan dina och Elins lägerpåhitt ;)
Eva - Kakkakaffe

JohannaS

Härlig årskrönika och en jättefin blogg som du har, tack!

Svar: Tack!
Eva - Kakkakaffe

Karin

Det är ju också bra om man skulle läsa rätt... :) Hönorna var identiska med de vi hälsar på så då kopplade jag direkt till kackur.

Svar: HAHAHAHAAA!
Eva - Kakkakaffe

Susanna H

Tack för att vi fick följa er 2013! Gott nytt år! =)

JUNITJEJ

Så kul att läsa om ert år!

Mia

Ack, dessa årskrönikor. Älskar dem! De passar så väl mitt nostalgiska sinne. Och dina bilder, alltid lika fina. Är glad att du fortsatt blogga!

Svar: Tack! Du hade också en fantastiskt fin årskrönika. Undrar bara i vilken VM-gren man får se dina barn sen...
Eva - Kakkakaffe

tina

En så himla fin årssammanfattning!

Och visst är det så, att ofta är det först med facit i hand man sitter där och inte riktigt förstår hur man orkade allt. Hoppas du har ett fint 2014 framför dig, med mindre arbetsbelastning men med lika gulliga barn.

Kram