Att varva ner efter en värdelös dag.

Egentligen var den inte så värdelös, för att vi hann ju ändå simma i värmen och solen i morse, vi hade momma här som strök bort lite kläder och både Pernilla och Alexandra här som kaffesällskap. Om det inte hade varit för det inhelvete oavbrutna tjatet och gnället och bråket. Och jag bara undrar hur man kan orka gå an om precis allt? Om maten. Om knäckebrödet. Om osten. Om smöret. Om glasen. Om mjölken. Om stolarna. Om soffan. Om platsen i bilen. Om platsen på mattan. Om platsen i sängen. Om boken. Om en iskub. Om halsbanden. Om telefonen. Om nallarna. Om de röda vinbären. Och om vem som ska pissa först.
 
Och jag tänkte tankar om hur skönt det ska vara när dagis snart ska bre smör på mina barns knäckebröd, plocka undan deras kritor, diska undan deras tallrikar och rasta dem utomhus. Förresten önskade jag mig höst redan förra veckan. De där myggkräken här uppe i skogen håller på att långsmt och plågsamt ta knäcken på oss. Det finns ingen som ens vill sätta sin fot utanför dörren såtillvida att solen inte skiner, vilket inte kan leda till något annat än en katastrof med fem personer på tjugo kvadratmeter köksgolv (vem sa att man ens behöver något större hus?).
 
Så nu försöker jag nolla och samla nya krafter till morgondagen och jag vet inte om det är bra eller dåligt att Thomas far bort i sex dagar i morgon. Jag lyssnar på Enya på hög volym i mina öronsnäckor. Jag surfar på huuto och findit och hoppas göra något fynd. Jag tittar igenom marimekkos hemsida och kollar på stringhyllorna ännu en gång. Jag letar efter tavlor att ha på väggarna och en kristallkrona att ha i sovrummet. Jag googlar 50-tal och fotogenlampor och sakta sakta känner jag hur jag återvänder till ett mer normalt tillstånd.
 
Klichén: Ny dag, nya möjligheter i morgon.
 
 
9 kommentarer
Carina

Är inne på sjunde dagen ensam med barnen, fyra dagar kvar... Även om flickorna ännu inte bråkar med varandra så börjar jag vara ganska utnött på tjatet om "att gå och simma, åka till lekparken, dricka mjölk, se på paddan och mamma sjunga" o.s.v. Kanske lite shopping skulle pigga upp!

Svar: Det värsta är ju att man själv också låter på repeat "sluuta tjata, sluuuuuta tjata". Och nu finns inte ens någon nollningspaus mitt i dagen, då varken Marius eller Celine sover middag längre.
Eva - Kakkakaffe

Mia

Fniss :) förlåt, men du beskriver det så väl och ja, herregud, så de kan tjata! Kan inte ens förställa mig hur det är med tre... Tappar du aldrig nerven?

Svar: Såklart jag tappar nervren. Jag blir så in i benmärgen irriterad av att de bråkar om totalt oväsentliga saker. För helsike - skulle det inte ha regnat igår, skulle vi kastat ut sofforna. Tänk att vara tvungen att sitta på exakt samma millimeter. Då känns nog Krantz-Lindgren och Juul mycket avlägsna.
Eva - Kakkakaffe

johanna

Jaa-a.. Hur bekant låter inte detta.. Å värmen som gör att det bränner innanför skinnet och tvillingarna klibbar fast mot en då man ammar! Fast idag har svärmor haft de större barnen, så jag borde väl inte klaga. Kämpa på du Eva!!

Svar: Tycker vi också haft de våra på utbyte lite hela tiden men tydligen funkar vissa dagar bara inte. Impad av ditt ammande förresten. Hur mycket mjölk har inte du producerat då? Hänger nog på din blogg, men är urusel att kommentera.
Eva - Kakkakaffe

Sus

Semester är inte alltid semester för barnfamiljer jobb o dagis kan kännas som så efter en lång sommar tillsammans. Skönt att skriva det oxå som tröst för alla föräldrar i tjatdjungeln. Även tonårsföräldrar kan känna så. Tur att skolan börjar snart. Läs mamma annorlundas blogg. Där skriver A om hur hon i många år gruvat sig över semestern med barnen hela dygnet alla dagar.
låna ut ett barn i taget i några dagar 2barn är frid plötsligt o dessutom får det barnet skötarens 100% uppmärksamhet, om det är möjligt förståss...
Sommarlovs hälsar sus

Svar: Bara man skulle kunna få lite energi av barnen, skulle jag vilja ha sommarlov jämt men vissa dagar blir man bara så trött. Men jag är ändå lite glad över att ha sommarlov en månad till före jag ska tillbaka till Jyväskylä, för jag tycker inte det är så hejsan heller.
Eva - Kakkakaffe

Tove

Vi har dagligen gnället/gråtet/skriket: "men jaaaag ville först tvätta händerna" - efter att man först jobbat med dem att ens gå och tvätta händerna. Jag blir gaaalen på det!!

Och sen alla åsiktsändringar: "mamma, jag vill gå på caféeeeee, mammmmaaaaa!" å sedan då man verkligen gör det 20 minuter senare "neeeeej mammaaaa, jag villll inte gå på caféeeee"!!!

Våra pojkar började dagis och jag jobb igår och så sköönt det var att komma och knäppa på datorn i lugn och ro - och vad härligt det var att gulla med pojkarna efter dagis/jobbet - man uppskattar det så mycket mer då!! :)

Marre

Låter precis som min dag! Är detta månne något man fått som straff för att ha skaffat barn tätt eller skulle de bråka lika mycket om man haft större ålderskillnad mellan barnen... "Skönt" att höra i alla fall att det inte bara i den här stugan som ungarna skall sitta på precis samma prick i soffan, klättra in först i bilen eller låsa upp dörren... Kämpa på Eva! :-)

Andrea

Vannifrån tror du e ji bäst att beställ en stringhyll? Jag å ska ha en nämligen, men ha int orka koll runt riktigt. Så ifall du har e säkert tips så köper ja bort på direkten ;)

Svar: Jag köpt ju min från KK-möbler i Närpes - kostade väl 130 euro där. Sen vet jag faktiskt inte om så många andra ställen än finnishdesignshop.fi. De har gratis postkostnader över 100 euro och rätt ofta har de rabattkoder (kollade men det verkar inte finnas någon i kraft just nu), men via nyhetsbrevet får man dem.
Eva - Kakkakaffe

Gun

Vet du Eva - i dag ler jag åt minnena då mina tre satte lemonadglasena bredvid varann och det skulle vara på mm PRECIS lika mycket i varje glas...annars illvrål och orättvist och... Ja, allt annat också precis som du beskriver :) Godkänner helt att när "syskonkärleken blommade" som intensivast, då var
det lätt att hålla sig för skratt när tjatet var i gång ;) Allt har sin tid <3

Elin

Ah, igenkänning!
Vi har plastmuggarna i köksskåpet färgkoordinerat staplade för att slippa tjafs om vem som ska ha vilken mugg. Och detta har skett liksom omärkligt, oreflekterat.