1,2,3,4,5,6,7,8,9,10.


Jag fick Malins presentSpetsgalan. I paketet låg en börs och en liten röd, prickig skrivbok med rosor på. Den lilla boken visade sig sedermera bli en del av mitt väskinnehåll med tankar, idéer och minneslappar. Och ibland kan ord på papper lätta på den värsta frustrationen. Som idag. En riktig skitdag i ren klartext.
11 kommentarer
Hannah

Så fin liten bok. Och det är bra att skriva ner sina tankar, det hjälper redan lite... eller ring en vän och prata om allt och ingenting i en halvtimme. Gråt lite gärna också. Jag brukar låsa in mig på wc en stund och andas. Räkna. Eller skrika. (Eller så går jag bakom huset och röker, men det är jag rätt säker på att du inte gör, men det hjälper ;)...

sofia

dagbok är underskattat, nu när du skriver det ska jag slänga ner ett block i väskan, till tankar, känslor, ideer o annat som inte får glömmas.



fin kväll!

malin

Vad bra att den genast kom till användning, nu blev jag glad! (Och jag minns precis hur jag längtade efter samma sak du skrev om i boken, när barnen var mindre. Det där ständiga springet har tack och lov lugnat ner sig nu och nu kan jag ligga och läsa flera timmar i sträck utan att behöva avbryta mig. Så det blir lättare!

Therese&Talibanbarnen

Det finns alltid dem som har det sämre! Men ibland måste man tillåta sig lite självömkan och få ur sig det, ut ur systemet. Så kan man ta nya tag sen! :) Men jag håller med dig och känner ibland som du om det mesta du skrev, (förutom tapeten, för där är jag en av de lyckligt lottade).

kram

Eva - Kakkakaffe

Hannah:

Gråter man en skvätt lugnar i alla fall ungarna ner sig för en stund ;) Och så här med glass i magen efter ett Solsidan-avsnitt, så har jag i alla fall fått ett gott skratt idag.



Sofia:

Om inte så för att träna lite "riktig" skrivning för en gångs skull. Det enda jag skriver nuförtiden är min underskrift på kvittot när man betalar med bankkort - och det märks! Jag skriver fel stup i kvarten med värsta kråkstilen.



Malin:

Det var så passligt, så tack! Jag är inte så mycket för att skriva upp saker i telefonen, så papper är betydligt bättre. Och ja, ibland längtar jag bara att det ska bli lite lättare. Samtidigt som jag går runt och säger att de växer för fort. Jisses hur man är funtad :)



Therese:

Det är det där boendet som stressar mig mest just nu, även om jag borde tänka smart och släppa det. Men jag vill ha något eget NU. Helst igår. Tänk att ens kunna måla en vägg. Men nu har jag tyckt synd om mig själv idag och hoppas det har gått över imorgon :)

Susanna

Dethär var nog ett av dom bästa & fina inlägg jag läst i nån blogg!Du är en duktig mamma, den bästa för dina barn såklart,glöm inte det!

En helt annan sak, men brukar du bära Sindre på ryggen eller höften i manducan?Inte har du nån bra höftbild då du bär?:)

Eva - Kakkakaffe

Susanna:

Tack. Och jag är okej med att det kommer dåliga dagar, men de dåliga dagarna känns aldrig okej. Men jag antar att de bara måste komma ibland. Jag har inte burit Sindre på höften i manducan än. Jag är inte så mycket för att hålla på och ändra de där knäppena, speciellt inte då jag har en ringsjal som jag lätt och snabbt hänger över axeln, men här är en bild på Celine på höften:

http://www.kakkakaffe.com/images/2010/htri2_102512924.jpg Thomas bar även Sindre på ryggen igår, men laddade inte upp någon bild på det. Beror lite vad vi gör, hur vi bär.

L8

Heja dig Eva!

Maria

Bra med en sån bok! Jag har nyligen skaffat mig en som ligger på nattduksbordet. Dit skriver jag sånt jag funderar på innan jag ska sova. Det kan vara allt från problem till shoppinglistor. Jag kommer alltid på en massa saker på kvällen och det gör att det tar länge innan jag hittar sömnen, men boken har hjälpt mig. Då kan jag lösa "problemen" dagen efter istället. Kanske jag borde ha med den i handväskan också.

M

Jag har bara ett barn, en dotter på 8 månader. Men viss stuunder är det helt tillräckligt. Klockan är bara 9 och redan gråter jag av stressen, pirret, rivandet i allt.. Är det okej att inte orka för en stund? Min mamma säger alltid att har man skaffat barn så är det bara det som gäller, man får inte klaga.



Som manne säger, "hur ka du vara trött, du har ju bara varit hemma hela dagen"



Lycka till med boendet!!

Jess

Efter regn kommer solsken!



Jag brukar stanna upp mitt i vardagen. Blunda. Andas på ett speciellt sätt. Sen känns allt bättre...



Kram & trevlig helg på dig! och du, tack för en underbar blogg.



Man behöver dipparna för att uppskatta topparna :)