Anno 2011. Del 2.


JULI



Juli - lite här och där. Har vi någonsin varit hemma mer än två veckor i sträck under året och hur många kilometer har vi egentligen kört? Vi var ännu en gång i Pargas i juli och ännu en gång i Molpe. Och vi njöt till fullo av sommaren. Det här var säkert vår bästa sommar någonsin. Marius hoppade från trean, vi sov bredvid öppna fönster om natten, jag gick på bloggträff, jag sålde fisk på sommartorget, vi träffade vänner och det var nästan skönt att det regnade någon dag emellanåt för att man skulle få vara inomhus.






AUGUSTI

t;
Augusti - ta till vara det sista av ledigheten. Vi försökte återvända till vardagen. Jag började baka surdegsbröd, vi fixade till lite i lägenheten och så gjorde vi små utflykter i hemknutarna. En dag satte vi oss i bilen på väg mot Österbotten igen, för att överraskande nog gå på husvisning. En timme senare hade vi köpt vårt första riktiga hem och lyckan var total. I slutet av augusti blev det supersommar igen och vi tog sommarens sista dopp den tjugonionde augusti. Alla aktiviteter började efter sommaren och Thomas tillbringa veckor på läger igen.



SEPTEMBER
'
September - skolstart. Jag återvände till studierna. Tanken var att jag skulle studera någon timme här och någon timme där, men i och med husköpet blev det så gott som heltidsstudier. Det var dock kul och inspirerande att göra något annat som inte kretsade kring barnen och det var skönt att få lämpa över ett större ansvar på Thomas. Jag saknade dock en egen grupp och jag var ganska ensam där jag hoppade mellan nya grupper och nya kurser. Däremellan försökte vi få vardagen att gå ihop så det fanns mat på bordet, rena kläder i skåpen och pengar på kontot. Celine fyllde två år och vi kalasade hemma i fyrsamhet då Thomas var på läger. I slutet av månaden åkte vi på en minisemester - på Lidingöloppet till Stockholm, jag, Thomas och Sindre och vi hade en riktigt gemytlig resa även om det mest gick i löpandets tecken.


OKTOBER




NOVEMBER
Oktober och november - tungt, tråkigt, mörkt och vardagligt. Det var skola, det var jobb, det var läger och vi var två trötta föräldrar som försökte få dagarna att snurra på bästa sätt. Jag längtade tillbaka till hemmatillvaron och barnen, men var glad åt att jag hade någon ledig dag emellanåt. Vår motivation var gula huset och vi fick nycklarna i mitten av oktober. Vi började fixa och flytta i sakta mak och vi trivdes i huset från första stund och eftersom mina studier löpte på bra, började vi se att det fanns en möjlighet att flytta från Jyväskylä betydligt tidigare än vad vi tänkt oss från början. I Jyväskylä föll den första snön i slutet av november och vi fick njuta av en ordentlig vinter i några dagar innan mörkret återvände.


DECEMBER


December - Årets blogg och ledighet. Början av månaden var hektisk med de sista tenterna, återlämnadet av de sista skolarbetena och bloggalan i Helsingfors på det. Det var så oerhört roligt och överraskande att bli vald till årets blogg och efter att jag hade skrivit sista tenten kände jag bara lättnad över att allt var avklarat för i år. Vi packade så mycket vi bara fick i bilen och åkte på jullov till gula huset och jag har återhämtat mig och njutit av julen så mycket jag bara orkat i december. Vi har inrett i huset, bakat och lagat mat i all sköns ro, umgåtts med släkten och vännerna, varit mycket hemma och bara tagit dagen som den kommit. Året som gått har varit händelserikt och emellanåt ganska tungt och stressigt, men ändå har vi haft mycket tid tillsammans och klarat av att få ihop vardagen. Nu återstår en vecka av mitt jullov innan vi återvänder till vardagen - en ny sorts vardag, eftersom våren kommer att bjuda på nya utmaningar igen.

Jag önskar er läsare ett riktigt Gott Nytt År och så vill jag tacka alla mina samarbetspartners för året som gått!
11 kommentarer

Anno 2011. Del 1.

JANUARI




Januari - en månad i töcken. Jag var tvungen att gå tillbaka i arkivet och läsa vad vi egentligen gjorde i januari, eftersom mitt enda minne är tröttheten. Och vi gjorde nog inte så mycket mer än försökte överleva dagen. Jag var höggravid, Marius var 2 år och 8 månader och Celine var 1 år och 4 månader. Det var kallt och det var mycket snö. Marius ville leva sitt liv utomhus medan Celine inte klarade av att röra sig mer än på skottade vägar. Det blev aldrig mer spännande än korvsoppa med lättmjölk, och dagarna varvade vi med pulkabacken, skidspåret, skridskobanan, öppna dagiset, parken och redskapsgymnastiken före vi började på en ny rond. Vi skruvade upp vaggan i taket och tog fram babyskyddet ur förrådet och därmed var vi klara inför vår treas ankomst.
.



Januari - den 25:e. Så kom han! Två veckor före beräknad födsel, och det minsta lite knyte jag någonsin sett, två och ett halvt kilo lätt. Efter ett halvt dygn på sjukhuset slapp jag hem, och livet som trebarnsmor fortsatte därifrån livet som tvåbarnsmor slutade, dock hade jag betydligt mer ork och energi med Sindre på utsidan än på insidan.

FEBRUARI





Februari - och vintern. Blev det någonsin varmare än tio minusgrader? Jag ammade och ammade, dag som natt för att tjocka till den lilla parveln för att kunna dra med honom ut. På rådgivningen sa de fyra till sex veckor och jag tänkte hur de större barnen skulle bli galna av att begränsas. Men Sindre hade inga problem med maten och det dröjde inte länge förrän jag kunde packa in honom under jackan i sjalen - och där hängde han sen största delen av våren. Vi gick omkring i yllesockor och underställ dagarna i ända, eftersom vi sällan var mer inne än vilade och åt. Thomas var en vecka i Italien men det gick det också.





MARS





Mars - den fantastiska solen. Vi fixade oss solbränna och använde solglasögon varje dag. Marius skidade fem kilometers sträckor och livet lekte. Sindre gjorde sin andra Österbottenresa och vi tog bilen ut på sjön för att fiska med morfar.




APRIL




.
April - dopet. Marius är döpt i Pargas och Celine i Jyväskylä. Sindre bestämde vi skulle döpas i Korsnäs. Med den närmast släkten hade vi en fin och kulen dopdag i april. Sindre somnade när dopet skulle börja, sov festen igenom i sitt babyskydd och vaknade lagom till att festen var slut och alla gäster hade gått hem. En sån slacker var Sindre ända från att han föddes.
.



April - om vi fortsätter med vädret. Från vinterhalare till arton plusgrader på tre veckor och man kunde inte tro sina ögon när folk gick i shorts i mitten av april. Jag köpte nya springskor och deltog genast i ett tio kilometers lopp som jag sprang på 53 minuter. Vi gick på loppis och hängde mycket i alla lekparker som smälte fram ur snön. Thomas avslutade sin skidsäsong och resandet lugnade sig betydligt här hemma.


MAJ
.
Maj - resan. Så gjorde vi ett litet äventyr till Mallorca med reguljärflyg och hyrbil, jag och Thomas med våra ungar. Jag brukar inte rädas för att göra saker med barnen, men den här gången var jag faktiskt lite nervös hur vi med våra fyra händer skulle klara av att göra en semesterresa med tre små barn. Men det gick över all förväntan och det är kanske den bästa resan vi någonsin gjort. Vi hade varmt väder bara i ett par dagar, men tack vare att vi hade bil kunde vi köra runt och upptäcka hela ön - vilket bjöd på alldeles fantastiska upplevelser.
Maj - resten. Så kom vi hem och det var sommarväder den tionde maj. Vi fick tråkigt och for på en liten Suomitour Jyväskylä-Pargas-Molpe-Jyväskylä. Vi firade Marius treårsdag och min 25-årsdag.

JUNI

 

 

 

 

 

 

 

 

Juni - härliga, sköna sommar. Farstun hemma var full av simstrandssand och ungarnas fötter luktade ständigt fotsvett. När klockan var nio på kvällen kunde man springa i kvällssolen och trots att nattimmarna aldrig var särskilt många, fanns det ändå kraft och energi. Jag gjorde en dagsutflykt med tåg till Tammerfors med Marius och Celine och vi upptäckte staden hela dagen till fots. Vi var även till Ähtäri djurpark och så tillbringade vi en vecka i Molpe. Juni var en skön månad med många slappa dagar och mycket tid tillsammans. Efter att ha sökt och tittat på hus under hela våren, hittade vi ett jättebra i vårt favoritområde som vi gav bud på och började fantisera om att vi skulle bo i. Till all lycka rann affären ut i sanden och vi fortsatte att bo i vår betonglåda.



 


 

Del två kommer lite senare.

 

 

16 kommentarer

Expeditfanskapet.

Alltså, jag köpte en sån här hylla till ungarnas rum igår för 29 euro. En simpel jävla hylla i endast åtta delar. Hur svårt kan det vara? Så in i helvete svårt! Svetten rinner, elden i spisen har hunnit slockna, tumstackaren är en enda stor blåsa och jag undrar om hyllspöket ens brinner om jag skulle ta yxan och hugga den till brasved.

Trätapparna brakar av. Det är bara ett visst trätappshål som passar. Man måste skruva i rätt skruv först. Hyllplanen måste placeras i exakt rätt ordning. Lång- och kortsidorna är beroende av varandra och när jag skruvar in en skruv åker en annan ut och jag skruvar om, ändrar och skruvar igen och ändå är något hyllplan urhoppat i andra sidan och man får fan undra om man på riktigt är dum i huvudet.

Nu ringer jag åt Anna.
16 kommentarer