Kvällens mumsfilibabba

Måndag.

Tja, vad gör vi? Väntar. Är otåliga. Rastlösa. Uttråkade. Och nej, det händer inte något på någon front.
Dagens äventyr

Schema till barnvakterna
07.00 Marius vaknar
07.00-07.30 Drömmarnas trädgård på barnkanalen
7.30 Frukost (mjölk + smörgås)
8.30-10.30 Utelek
11.00 Lunch
11.30 Middagsvila (ca. 45 min, i bästa fall en timme)
13.00-15.30 Utelek/aktivitet
13.30 Mellanmål
16.00-16.30 Middag
17.00- Utelek
18.30 Kvällsgröt, blöjbyte, pyjamas, barnprogram
19.00 Sovgott
Tjenare.

Må ögonen glittra.
Marius har idag sovit: Tjugo (20) futtiga minuter. Tjenare ungskrälle. Jag är slut. Totalt slut som människa. I både kropp och själ. Elva timmar och fyrtio minuter i en hastighet av 110.
Det sista av augusti

Nedräkning...10 dagar kvar (?)
Efter alltför många nätter med sömn på skalan dålig eller usel, så har jag i natt äntligen sovit alldeles ypperligt. Jag har oerhört svårt att komma till ro om kvällarna och sover sedan oroligt. Dock har jag inte överhuvudtaget något problem med vessaspringande - jag behöver inte ens pissa en gång varje natt, vilket jag nog gjorde tio gånger om förra graviditeten.
Till näst ska det packas stövlar, galonkläder, torra kläder och ännu mer torra kläder, ty vi skall möta upp Riikka och Inka för parklek, loppisrunda och lunchdejt. Pappa är redan ute och sliter på ett sextimmarspass.
Dagen i bilder

Fadern deltog i löptävling medan modern och sonen roade sig på egen hand. En lyckad lördagsutflykt var vad vi hade i Haapamäki ånglokspark.
Sedvanliga morgonsysslor

Mästaren i nya stövlar
Liksom alla andra morgnar så snurrar tvättmaskinen, fadern tränar, det dammsugs, bäddas sängar, plockas i och ur diskmaskinen, viks kläder. Medan en annan springer och drar leksaker från ett rum till ett annat - i väntan på att gå ut - idag också till förmånen att plaska i vattenpottar, eftersom regnet duggar tätt från den mörkgråa himlen.
Efter lunchen skall vi också idag företa oss en liten utflykt en timme bort från staden. Pappa skall tävla och i samband med detta skall vi besöka en lokpark med en massa gamla tåg.
I väskan

Ungen, vare sig det är en pojke eller flicka, får finna sig i att bli iklädd en heldräkt med pissmyror och en rosa fleecehalare när vi den dagen åker hem från sjukhuset.
Nej. Trots fredagsrekord på bloggen sitter vi här hemma i varsin soffa framför tv:n. Jag kan inte påstå att känslan i kroppen är liksom alla andra dagar, men om det beror på inbillning eller något annat, kan jag i detta skede inte svara på. Jag har ändå - för säkerhetsskull, packat ner ungens kläder i en väska idag. Fast det var också allt. Jag vågar ännu inte tro och hoppas på någon BB-resa.
Nehej.

Den upphetsning och spänning jag kände över den lossnade slemproppen i morse är nu så gott som obefintlig. Här är för tillfället lugnare än i graven och jag håller på att klättra på väggarna utav tristess. Järnskräpet i munnen är i alla fall åtgärdat och det är bara att invänta räkning på posten.
Ett liiitet tecken
Ge mig smärta!

Här var det randigt

Som så många andra kvällar då tv:n bara visar skit och jag satt och slösurfade ramlade jag in på en syblogg, vars upprätthållare mestadels koncentrerar sig på att sy tygblöjor men också bland annat sittdynor samt sufletter till vagnar. Efter en stunds funderande skickade jag i väg ett mail, ty tanken var att en sådan sittdyna - förutom pimp my ride, också skulle vara betydligt enklare att slänga i tvättmaskinen, då höstens leriga stövlar och våta galonkläder sätter sina spår, än att tvätta hela vagnsklädseln. Jag gav Satu, alias Snajgel, så gott som fria händer - så när som en bild på den nybeställda skötväskan. Ett par veckor senare dimper paketet ner i postlådan med två, perfekt matchande, välsydda sittdynor i impregnerat tyg.
Och på tal om skötväskan, som jag gjorde som allra första beställning från USA - tack vare betydligt lägre pris, så kom den också utan problem. Den är otroligt rymlig och har redan varit i flitig användning.
En helt vanlig dag

På pappret: 14 dagar kvar

Video: Marius sparkar boll
Vi är hemma. Och i försök att fly undan väskorna och högen med skitkläder som måste tvättas, satte jag mig och fixade och trixade en stund. Det kommer en ny dag i morgon.
Direkt från Valtimo
Någonstans i de ostligare delarna i Finland susar vi nu fram på gråa landsvägar omgivna av ständig skog. Resten av eftermiddagen kommer således att tillbringas i det välbekanta bilsätet innan vi anländer hem till lagom beräknad middagstid. Bloggning möjliggörs med hjälp av mobilt bredband.
En dag i vår ettårings smak

Man får gå vart man vill, man får göra vad man vill
Ut i skogen, långt från bilar. Bland kvistar och träd, grenar och rötter. Där kan man sitta på en stubbe, iaktta sonen som tultar uppför och rullar nerför. Klättrar på stenar och kryper efter pissmyror. Rör sig fritt, helt utan begränsningar.
Och efter fotbollsspel och upptäcktsfärder fulländades sonens dag, då vi tillbringade kvällen vid ett äventyrsbad. Vid det här laget känner ni till ungens kärlek till vatten och ögonen sprudlade av glädje och lycka varje gång han kom upp till vattenytan för att hämta ny luft innan han åter dök under.
Mera mål!

På förmiddagen handlade vi den första riktiga fotbollen åt Marius. På eftermiddagen, gjorde mor och son likt pappa - for iväg på ett träningspass - fast till konstgräsplanen. Vi jagade bollen i en dryg timme med svetten rinnandes längs ryggen och detta resulterade i att jag, mamma, knappt kommer mig fot om fot nu på grund av smärtor i bäckenet. Men jag antar att jag har mig själv att skylla.
Mest bara bilder

Eftersom det inte händer särskilt mycket här, blir det övervägande bilder publicerade. Ett alternativ till dagsprogram skulle kunna vara ett besök till det mer civiliserade samhället Kajana en halvtimme härifrån, men då Marius nuförtiden fullkomligen avskyr att gå i affärer - för att inte tala om att sitta i vagnen, så besparar jag oss den mödan. I stället blir det ut på dörr med bollen under armen.
Till bärskogs

Kyss mig i arslet
Söndag morgon

Under gårdagens tävling då vi skulle serva pappa med ny stav ifall han skulle råka ut för stavbrott. Risken för att Marius skulle bryta stavar var dock större...
Söndag morgon. Fadern ute på monsterpass. Modern googlar: leikkipuisto (lekpark) Vuokatti. Väskan packas och adressen knappas in i gpsen. Håller tummarna för att vi träffar andra finnungar.
Vattnet som element

En dag på pappas jobb

Var och en med sina intressen

Lägerliv

I Vuokatti har vi det bra. Vi har idag klättrat på skateboardramper, lekt i skogen, bestigit en halv slalombacke och hejat på pappa som tävlat. Däremellan har vi ätit och vilat. Lägerliv i allra högsta grad.
Gårdagen III
Den sedvanliga rådgivningskontrollen visade inte på något nytt på blod-, blodtrycks- eller pissfronten. Däremot, till min stora överraskning, ville läkaren göra en viktuppskattning med hjälp av ultraljud, eftersom jag hela tiden legat på lägsta kurvan för magmåttet. Lillbebisen har dock växt till sig rejält, då tidigare ultraljud har visat att bebisen skulle ligga under normalkurvan - men nu uppskattades vikten till 2800 gram och hon skulle således vara i klass med Marius (3100 gram) när hon föds. Skulle det vara någonting nu, finns närmaste BB i Kajana och halvvägs hem i Kuopio.
Gårdagen II

Gårdagen I
Ursprungsplanen var ju den att vi skulle vara hemma och pappa skulle åka på läger. Men när han frågade på morgonen när vi vaknade, så tänkte jag varför inte. Då inte läkaren, under den vanliga rutinkontrollen, trodde att jag skulle föda inom den kommande veckan, så packade vi väskorna på en kvart och hoppade in i bilen vi också. Några hundra kilometer norrut och fyra timmar senare var vi framme i Vuokatti.
Tänk om
Ska vi göra en rövare och också fara med på läger? Beslutsångest. Avfärd snart i såfall.
Edit: Yes, vi är påväg. Om inte läkaren om en kvart har några större invändningar. Uppdaterar igen när vi har internet.
Förlossningsstopp!

Därför smet jag hemifrån idag - utan karl och unge, för att göra en lång loppisrunda. Jag gjorde ett fåtal fynd, bland annat en Sack´n Seat, en oanvänd body, en liten Marimekkoväska och vintertossor och -handskar. Därefter strosade jag en stund på stan och avnjöt en islatte i all min ensamhet.
Inlägget om gårdagens godsaker är för övrigt nu uppdaterat med recept.
Program för en onsdagsförmiddag

Jag har min själsfrände i Riikka, som är färdigt utbildad gymnastiklärare - något som jag också hoppas bli en vacker dag, med dottern som är två månader äldre än vår Marius, och som dessutom också har en växande mage. Förmiddagen och dagen tillbringades i deras sällskap, tillsammans med en hög andra småbarnsmammor, och liksom alltid kretsade våra samtal kring allt som heter barn och graviditet.
Nya moves
Dagens sockerfrossa

Jag är själv ingen entusiast av gräddtårtor - därför svarvade jag ännu igår på kvällskvisten ihop till en cheesecake och en plåt med vita mockarutor. Som vi, två jon till föräldrar, nu skall frossa i medan sonen ligger i sin säng och sött sover sin 45 minuters middagsvila.
EDIT: På begäran kommer recepten här:
Bärcheesecake
Botten:
1 pkt (175 g) digestivekex/havrekex
75 g smält smör
Fyllning:
6 st gelatinblad (blötlägges)
2 msk vatten (när gelatinen skall smältas)
2 askar färskost (Philadelphiaost)
2 dl socker
1 brk Flora vanillacreme
Bär enligt eget tycke och smak
1.Krossa kexen och blanda med det smälta smöret. Tryck ut i lämplig form.
2. Blötlägg gelatinbladen, kläm ur vattnet efter en stund och lägg i kokande vatten tills de smälter.
3. Vispa vanillacremen fluffig.
4. Blanda socker, färskost och gelatinblandningen.
5. Blanda allt
6. Varva bär och ostblandning.
7. In i kylen - minst några timmar.
Vita mockarrutor:
Mockarutorna är egentligen helt vanliga förutom att glasyren är vit och dekorerad med smält choklad. Jag använde mig av detta recept, vilket dock inte är det bästa grundreceptet jag använt mig av.
Botten:
150 g margarin
2 ägg
3 dl socker
1 ½ dl mjölk
4 dl vetemjöl
4 msk kakao
1 msk vaniljsocker
1 msk bakpulver
Glasyr: (dessa mängder tog jag gånger 1,5 )
75 g svalt smält smör
2 ½ dl florsocker
1 ½ msk grädde
1 tsk vaniljsocker
50 g blockchoklad (smältes över)
1. Margarinen smältes.
2. Äggen och sockret vispas.
3. Blanda torra ingredienser.
4. Tillsätt mjölk och margarin.
5. Tillsätt mjölblandningen och blanda.
6. Bred ut på smord ugnsplåt, 225 grader i 12-15 min.
7. Blanda glasyringredienserna och bred ut på svalnad botten. Dekorera med smält choklad (jag drog ut chokladen med gaffel).
Ha den äran

Med tungan rätt i munnen, iklädd sin födelsedagspresent, Haglöfs goretex-kläder. Allt för att kunna vistas utomhus hela hösten med ungarna.
Önskar Marius och Eva
På vandring

Humörsvängningar utan dess like

Inte utan min tutt

Dagens dagsverke

Projekt: Fönstertvätt
Bää-ää-ää

Det var sol, det var värme, det var glädje och det var spänning.
Dagens utflykt gick inte mer än tjugo kilometer söder om stadens gränser, men där fann vi en liten men ytterst gemytlig och folktom djurpark. Marius var mäkta ivrig och skulle absolut stå själv framför staketet. Dock var det raseriutbrott varje gång vi lämnade en hage och före vi hann fram till nästa. Förutom detta så var dagen nästintill perfekt.
Nice lördag

Inspirerad av Linn och hennes familjs förträffliga utfärd häromdagen så skall vi också göra detsamma - om än inte till Ähtäri. Först väntar bara middagsvila för mor och son (pappa skall valla skidor).
Vi har en plan
Gravidstatus

I inledningen av den trettiosjunde graviditetsveckan av fyrtio känner jag en stark längtan, lättnad men också frustration. Längtan efter att se vårt andra underverk, lättnad över att denna graviditet snart är till ända men frustration över att det ännu är några veckor kvar och ovissheten över att inte veta när det skall ske till. Hittills har jag inte känt av en endaste sammandragning för att inte tala om förvärkar, och det är inte så att jag önskar att det så småningom skall börja kännas att en förlossning är nära. Jämfört med magen i samma graviditetsvecka med Marius är ändå magen lägre nu. Vilket ändå inte behöver betyda någonting överhuvudtaget.
Ett önskemål

Igår kom det mosterspaket på posten till bebisen i magen. Med en pyjamas, en body och underbart mjuka velourbyxor. Vi tackar mostrarna å bebisens vägnar.
Sen. Angående framtida uppvaktning. För det första: NI BEHÖVER ABSOLUT INTE KÄNNA ATT NI MÅSTE KÖPA NÅGONTING ELLER UPPVAKTA PÅ NÅGOT SÄTT. Ett kort på posten eller en hälsning på mailen är minst lika roligt. MEN, så tycker någon. Vi vill på intet sätt vara otacksamma och vi gladdes oerhört över att ni kom ihåg oss (Marius) när han föddes. Fast ni minns kanske vilken enorm mängd kläder han fick?! Trots nya kombinationer varje dag hann vi knappt använda allt, dessutom var det en hel del kortärmat som förblev oanvänt under vintern.
Därför skulle vi uppskatta, om ni mot förmodan ändå vill komma ihåg nya bebisen, att lägga in motsvarande summa som en body eller ett par byxor kostar, på ungens egna bankkonto som kommer att öppnas så snart hon eller han föds. För eftersom det blir så liten åldersskillnad mellan Marius och lillasyster så kommer vi att behöva införskaffa bland annat en matstol och bilstol till i ett senare skede.
Min mail hittar ni för övrigt i vänsterspalten.
Inte illa, inte illa

Strandliv. God mat. Glass. Vi fortsätter att ta tillvara den sista sommaren här i Jyväskylä.
Iakttaget

Jag var inte det minsta förvånad över att vår unge var den enda iklädd shorts och t-skjorta i parken på förmiddagen medan de andra barnen hade fått fram höstjackan och -mössan letade åt sig. Men så är vi ju inte som alla andra föräldrar heller. Stranden nästa.
Minne som en guldfisk
Att dagens kontroller var förlagda till nästa torsdag och inte tills idag är bara ett bevis på att min gravidhjärna fungerar alldeles ypperligt.
En onsdag i lugna tecken

Sann kärlek

Vem tror ni inte blev lyckligare än vår son, som idag möttes av sin älsklingsfaster när han vaknade från sin middagsvila. Bästa barnvakten ever!
Bara en helt vanlig morgon

Regn väntas dock under dagen
Shortsväder är det fortfarande idag, men temperaturen har kommit ner lite närmare tjugograderssträcket. Vilket jag inte direkt sörjer. Det lär inte heller bli många fler stranddagar denna sommar men någon skall vi väl ännu hinna med.
Vi har gäster på ingång också idag. Marius gamlafarmor och -farfar, d.v.s Thomas farföräldrar, är på väg upp för påhälsning och med sig har de Marius absoluta favorit; faster.
P.S Listan uppdateras kontinuerligt enligt era gissningar.
Eva tycker till
Att vår son redan, motoriskt sett, ligger långt fram i utvecklingen och är väldigt duktig på allt vad som heter rörelse, är kanske sist och slutligen inte så konstigt. Så gott som dagligen får vi höra "Va, är han inte äldre än så?" eller "Oj, gud så duktig han är". Med en far som för tillfället skriver Elitskidåkare efter sin yrkestitel och en mor som studerar idrottsvetenskaper (och också har skördat några framskjutna placeringar i skidspåret) så borde i alla fall ungen ha genetiska förutsättningar för att vara duktig i idrott. Dessutom har vi inte låtit begränsa hans framfart, utan han har fått klättra och springa bäst han velat utomhus. Och ja, utomhus har vi tillbringat de flesta av sommarens vakna timmar. Jag kan inte låta bli att förfäras de föräldrar som i parken ropar efter sina ungar "Spring inte...!" VAD? Man får inte springa inomhus, man får inte springa på stan, man får inte springa på gatan, MAN FÅR INTE SPRINGA I LEKPARKEN! När skall man då få springa?
Jag hoppas att vi i framtiden bor på ett sådant ställe som kan erbjuda ett digert utbud idrott till våra barn. Redskapsgymnastik, fotboll, friidrott, skidåkning och orientering är bara några av de grenar jag hoppas att vi skall kunna introducera våra barn i.
Det finns inte en dag som jag har mått dåligt av att idrotta. Men då har jag också alltid fått bestämma själv. Det tänker jag låta våra barn göra också - med stöttning och motivation. För så mycket som idrotten gett mig har jag inte kunnat ge idrotten. Därför hoppas jag att varje barn, någon gång, får chansen att pröva på idrott. Oberoende vilka erfarenheter föräldrarna har från sin barndom. Alla är inte födda idrottsmän, det är fakta. Men man kan i alla fall ge en möjlighet.
Låt vara att jag skall kallas blivande pedagog och idrottsgalning.
Tummen upp

På halvfart

Listan
Vad roligt att så många har varit med och gissat! Utgående från listan kan man tänka sig att någon kommer att vara ytterst nära.
Här kommer hittills gissade datum om när lillasyster kommer att födas:
28.08 kl. 11.03 - Riikka
30.08 kl. 6.30 - Jessica
31.08 kl. 22.38 - Josso
01.09 kl. 07.23 - Suvi
01.09 kl. 21.28 - Hanna
01.09 kl. 23.54 - Nina S
02.09 kl 07.15 - Jonna
02.09 kl. 11.30 - Nina W
02.09 kl. 21.00 - Pia
03.09 kl. 10.00 - Jessica
03.09 kl. 13.45 - Fabbe och Sixtens mamma
03.09. kl. 18.36 - Moster Sara
04.09 kl. 03.33 - Pappa
04.09 kl. 05.55 - Sandra Sk
05.09 kl. 17.05 Sandra Sm
06.09 kl. 02.15 - Anu
06.09 kl. 17.00 - Lena
07.09 kl. 10.35 - Michaela
07.09 kl. 22.05 - Moster Anna
08.09 kl. 08.00 - Carro
08.09 kl. 09.14 - Farmor
08.09 kl. 12.36 - Farbror Jonas
09.09 Beräknad födelse
09.09 kl. 09.09 - Eva F
09.09 kl. 16.28 - Faster Ann-Sofie
10.09 kl. 06.35 - Johanna
10.09 kl. 23.05 - Agnieszka
11.09 kl. 03.00 - Maria
11.09 kl. 5.00 - Kaisa
12.09 kl. 05.51 Sofie
12.09 kl 15.00 Lotta Sm
13.09 kl. 07.55 - Bodil
13.09 kl. ? - Milla
14.09 kl. 04.43 - Marlene
14.09 kl. 07.38 - Verro
16.09 kl. 23.58 - Susanne
Vill du också gissa? Gör det här:
Tänk om

Maj 2008
Jag var från början helt säker på att Marius skulle få en lillebror - därav arbetsnamnet liss-Viktor i bloggens vänsterspalt (som jag vet borde ändras, eftersom jag inte längre är 22 år heller). Jag sade redan när jag väntade Marius att det var en pojke och på något sätt trodde jag att vi skulle få en son till. När vi då var på 4D-ultraljud i maj bekräftades våra funderingar - en snopp mellan benen. Tills läkaren påstod att det nog möjligtvis var navelsträngen som var lindad mellan benen. Hon tyckte då sig urskilja blýgdläppar från en annan svartvit bild - där vi inte såg någonting.
Vi har dock valt att lita på hennes ord och tro att det är en lillasyster i magen. Men tänk om. Inte för att vi på något sätt i världen skulle kunna bli besvikna. Vi önskar oss mest av allt en frisk och välmående bebis. Det handlar mer om att man ställt in sig på att få en flicka. Och skulle vi få en andra son, så tror jag han skulle bli riktigt söt i klädd den rosa lurvoverallen som är det mest vågade köpet i klädväg sett ur ett könstypiskt perspektiv. Vi har också två namnförslag klara - först vill vi bara se om bebisen är ett med namnet. Hur som helst får vi snart veta vem det efterlängtade pyret i magen är.
Hett så in i norden

Med exakt en månad kvar till beräknad födsel
Javisst har vi varit till stranden idag också - inte mindre än två gånger. De senaste dagarnas värmebölja och avsaknad av bil som lett till många cykel- och promenadkilometrar, har gjort, trots att jag ätit och druckit ordentligt, att jag gått ner nästan två kilo i vikt. Nu måste jag för allt i världen försöka gå upp i vikt igen - annars kommer jag att få höra värsta moralpredikan på torsdag då jag skall på nästa rutinkontroll. Men nu har vi i alla fall fått hem pappa - och bilen.
ÄH!

Den omtalade väskan

Efter att ha följt alla listor som existerar på nätet om vad man skall packa i förlossningsväskan när jag var gravid med Marius, som resulterade i att jag skulle ha kunnat vistas på en öde ö i veckor, så har jag nu reducerat listan rejält. Mat får man i mängd och massor på BB, några speciella kläder för att sitta de två kilometrarna i bilen hem behöver jag inte och använder man mascara tre gånger i året i vanliga fall så är det nog inte något jag behöver på BB heller. Däremot skall ha datorn med mig. Inte för att jag tror att det finns möjlighet att tillgå internet, utan för att jag skall få tiden att gå. Med en unge hemma så har inte pappa samma möjligheter att vistas med mamma och nyfödd på BB som med Marius, och eftersom nyfödd sover tjugotre timmar i dygnet så kommer tiden att bli ytterst lång. Därför har kära syster laddat datorn med den femte säsongen av One tree hill.
Någon väska är ännu inte packad och känner jag mig själv rätt så kommer väskan att packas mellan värkarna. Däremot borde jag tvätta igenom alla nya kläder inom de närmaste dagarna.
En liten stadsrunda

Tävling

Med ingång i den nionde och sista graviditetsmånaden
Det närmar sig förlossning och med en dryg månad kvar till beräknad födsel tänkte jag dra i gång en liten tävling där den som vinner naturligtvis erhåller ett pris.
När föds lillasyster?
Bakgrundsfakta:
Vi har två förlossningsdatum; 090909 är satt på basen av 4D-ultraljudet som gjordes i maj och 11.9 fick vi som uppskattat datum när vi var på det tidiga ultraljudet i februari. Med Marius hade vi också två beräknade datum; 16.5 enligt 4D och 20.5 enligt det tidiga ultraljudet, och föddes gjorde han just den 20:e.
Kommentera i detta inlägg med datum och tid.
När man vet att man lever

Parken twice, promenader också två, åtta kilometer med cykelkärra, två och en halv timme strandliv, 45 minuter lunchvila, 28,3 i skuggan, sjutton vredesutbrott, tio timmar gnäll och tand nummer sex.
Status 18:45
Ungen sover för natten.
Mamma totalt utmattad.
Bad day
Förlossingsplan del 3
Det kommer högst antagligen att ordna sig alldeles utomordentligt och sonen har ingen större skillnad var och med vem han skulle vistas. Bara nu någon övervakar honom. Jag hoppas ju också förstås att Thomas befinner sig på hemmaplan - han har ännu ett träningsläger efter detta att avklara innan det är tänkt att vi skall bli tvåbarnsföräldrar.
Del I
Del II
En ljuv tystnad

Jag befarar den dag som ungen är så långhårig att han måste klippas och alla underbara babylockar försvinner
Lugnet har lagt sig över Laajavuori efter en vecka av gästande. Även Thomas befinner sig på träningsläger några dagar framöver och då Marius sover så är tystnaden i lägenheten total. Med två kvällars sent svirande i rad, så känns en tidig säng lockande i kväll. Vi önskar inget barnafödande de närmaste dagarna med andra ord.
Karriär som fiskare
Till lillasyster

By the way
Ut på galej

Jag är inte sämre än att jag även denna kväll skall rota fram en ny outfit och kladda ett nytt lager mascara på mina ögonfransar för att tillbringa kvällen med mina mammavänner. Vi skall för första gången ha BF - barnfritt. Undrar vad vi skall prata om när våra ungar inte är med...
En stycken tisdag

Ett försök till att få farbrodern, fastern och Marius på samma bild
För omväxlingsskull skall jag nu lämna hemmet till förmån för mina vänner och tanken är att vi skall bege oss till stans hotell för att dansa riktigt rejäl dans som vals, tango, humppa, foxtrot och bugg.
Fina fisken
Dagens gravidfakta
Sextiofem och en halv visade vågen, i hundratrettiosju slog hjärtljuden och magen mätte tjugoåtta. Jag fortsätter alltså på den lägsta av lägsta kurvor vad gäller SF-måttet, men rådgivningstanten ansåg det ändå inte oroande, eftersom jag själv inte är särskilt stor och att det också under tidigare ultraljud konstaterats att jag knappast kommer att föda någon bautaunge. Mina förhoppningar om att föda tidigare än utsatt datum kan dock komma att besannas, eftersom ungen låg färdigt fixerad långt, långt nere i bäcknet. Detta alltså i den trettiofemte graviditetsveckan. Nästa återbesök är om drygt två veckor.
Förväntansfullt augusti
I år är det första gången sedan jag sju år gammal och entrade den gula lågstadiebyggnaden och började första klass, som jag inte skall till skolbänken - eller föreläsningssalen. Egentligen skulle jag ha börjat med en lärarpraktik om en dryg vecka - i stället börjar min mammaledighet officiellt igen. I fjol, när Marius inte ens var tre månader gammal återvände jag, om än för bara några veckor, till skolan. Studerade på deltid gjorde jag dock under hela året. I år kommer jag att vara frånvaroanmäld under höstterminen, vad jag gör under vårterminen tar jag ställning till i ett senare skede. Men det är ändå med lite längtan i hjärtat som skolorna börjar utan mig.
Upp till bevis
Nu har lillasyster fått en säng

Med sig från Molpe hade morfadern en vagga där det andra barnbarnet ska få sova sina första månader. Eftersom Marius hittills ändå förstått att han skall hållas på insidan av spjälsängen, så får han tillsvidare fortsätta sova där och sedan när han byter till växa-säng får syster överta spjälsängen. För någon bebis som sover mellan mamma och pappa är att förglömma i detta hus.
Nu skall bara en madrass och ett täcke införskaffas, och eventuellt ett nytt bäddset innan syster kommer till världen.
Hotell Laajavuori

Min upptagna familj begav sig hemåt redan under förmiddagen, men redan under morgondagen anländer nästa klan i form av Marius farmor, faster och farbror. Det gäller att passa på när vi själva för en gångs skull hålls hemma.
Med moster

När det blåser andra vindar

Vår glada prick som blivit blond på köpet av solens strålar
Det kan kallas celebert att ha Marius morfar och två av mostrarna på besök ett helt dygn. Det har vi alltså från och med idag tills imorgon.
