En liten segis
Båda ungarna somnade sju igår kväll.
Båda ungarna vaknade sju i morse.
Båda ungarna var på öppna dagiset på förmiddagen.
Båda ungarna åt lunch klockan tolv.
Båda ungarna sattes därefter i sina sängar för middagsvila.
Vem slocknade först? Marius - direkt. Celine är fortfarande vaken en timme senare.
Morgonstund
"Först får du en slurk, sen får jag"
Vad heter du?
Kan man få nog av att frossa i namn? Vi har egentligen aldrig skrivit några namnlistor, eftersom vi varit överens om barnens namn redan från början. Namnet Marius kom Thomas på och har sitt ursprung i en norsk löpare. Även Celine kom på tal när vi tittade på en världscuptävling på skidor ifjol och Celine Brun-Lie var en av deltagarna. Hur har ni kommit på namn?
Dagen efter

En timme före ungarnas läggdags var jag tvungen att fly den tålamodsprövande Marius för att behålla självbehärskningen. Egentligen är jag bara sliten och då är mitt egna tålamod ytterst dåligt.
Jag har aldrig varit bakfull (eller full överhuvudtaget för den delen), men jag kan tänka mig att det känns så här. Hela dagen har jag gått i ett enda töcken - trots att senaste natt var den bästa på länge. Marius har varit uttråkad till max efter många dagars hulabaloo och morgonens sprutor har märkts på Celine.
Dagens Celine
Celines morgon började med rådgivningsbesök - vägning, mätning och tre vaccin. Fröken har skjutit i väg på längden den senaste månaden och är nu 65 cm lång samt väger 6545 gram - vid en ålder av fem månader. Under Celine-fliken finns hela kurvan för den intresserade.
Tröttast

Från gårdagens Vasabladet
Dom här dagarna är dom absolut värsta. När man kommer hem från en resa. Man är så trött själv att det bara flimrar för ögonen. Ungarna är trötta. Väskorna tornar upp sig längs väggarna. Berget med smutskläder växer sig gigantiskt. Kylskåpet är tomt (eller fullt med gammal, äcklig och möglig mat) och alla leksaker som inte hann städas bort, flödar på golvet. Helst skulle man bara vilja lägga sig ner och sova ett helt dygn.
På första parkett
Marius i ett nötskal. På barnkonsert på båten igår.
Bilblogg: På vägen
Vi har packat bilen för hundratjugotredje gången på en vecka. Vi ska hem, hem, hem.
Förresten, titta hur lite utrymme syskonvagnen tar!
Sorry.
Jag presterar inte mer än såhär ikväll.
En slitsam helg är till ända.
Jag har beundrat min söta sons nuna i Vasabladet.
I morgon bitti skall vi ytterligare köra fem timmar hem till Jyväskylä.
Mer text och bild att vänta under morgondagen.
Söndag morgon
Vi inleder vår tredje dag i skidspåret. Sedan beger vi oss åter till fastlandet. På återseende i Pargas ikväll.
Från en dag i skidspåret
Lilla fastern är med oss på Åland som en hjälpande hand. Det vill säga, hålla reda på Marius så gott det går.
Celine tröttnade på att bara ligga rakt upp och ner i vagnen idag, och fick i stället inta Marius plats. Mycket bättre så.
Även Marius har med skidorna och tog sig en tur idag.
Pappan gjorde ett fantastiskt lopp och var förkrossande överlägsen. En dag då allting klaffade och han inte ens var trött i mål.
På tävlingarna finns det alltid andra barn att leka med. Faster i mitten.
Sen var det dags för prisutdelning. När det var pappas tur att bestiga prispallen var inte Marius sen att springa efter genom hela salen. Därefter entrade han den högsta pallen inför hundratals människor och stod mäkta stolt och klappade händer åt sig själv. Han framkallade såklart skratt hos publiken och ännu mer applåder, och stal showen totalt under herrarnas prisutdelning.
Sen stod han och vinkade och highfivade med prisutdelarna, skötte pokalerna och allmänt stortrivdes. Får se om hur många år han själv står där på pallen på riktigt...
Dagens utmaning

Att få två ungar att sova i samma hotellrum som är vana att sova i egna rum oberoende varandra. Nästan en och en halvtimme räckte proceduren. Vi bor för övrigt inte på världens mest trendriktiga hotell...
Ålänningarna är ett förnuftigt folk!
J
ag har för vana att alltid läsa lokaltidningen(arna) när vi är ute och på. Igår möttes jag av en sannerligen toppenrubrik på Ålandstidningen.
"Vårdlediga föräldrar har inte rätt till dagisplats för större syskon under tre år". För större syskon över tre år har man ha rätt till en halvtidsplats. Halleluja, vilka smarta människor det finns på Åland! Mer föräldratid åt barnen!
(Bara för att tilägga: Detta gäller alltså inte föräldrar som har barn på dagis medan de arbetar.)
På plats i lobbyn
Checked in
Vi är incheckade på hotellet. En timmes "vila" innan vi beger oss till tävlingsplatsen. Ungarna har sovit obefintligt på båten (läs: i väntan på köra av båten och två kilometer till hotellet) och efter Celines dåliga natt är jag inte alls på hugg. Nåväl. Det är bara en tävling.